Hur fungerar matchningen på arbetsmarknaden? Lärdomar från internet-baserad sökaktivitet och faktiska utfall

Om projektet

Kunskap om individers och företags sökbeteende i matchningsprocessen är central för utformningen av arbetsmarknadspolitiken. Trots detta är förståelsen för vad som styr matchningen bristfällig, vilket delvis har att göra med begränsad information om hur individer och företag går tillväga för att hitta varandra. Detta projekt syftar till att ge ny kunskap om sökbeteendet hos arbetssökande och rekryterande företag på den svenska arbetsmarknaden.

Projektet använder nyinsamlade data om individers och företags sökbeteende på Arbetsförmedlingens, och Sveriges största, jobbsajt Platsbanken. Dessa data kommer att matchas mot individuppgifter i administrativa register, vilket ger unika möjligheter att observera både sökaktiviteten och viktiga realiserade arbetsmarknadsutfall, såsom ingångslöner och anställningarnas längd, för en stor andel av Sveriges arbetssökande och rekryterande företag.

Projektet har tre huvudsakliga delar. Den första delen syftar till att bidra med en detaljerad beskrivning av sökbeteendet bland svenska arbetssökande, och hur detta skiljer sig åt i olika dimensioner. Projektet kommer till exempel att belysa de arbetssökandes yrkesmässiga och geografiska preferenser utifrån deras sökmönster samt om, och i så fall hur, dessa förändras över arbetslöshetsperioden och med situationen på arbetsmarknaden.

Den andra delen syftar till att beskriva vilka kriterier företagen använder när de söker efter nya kandidater. För detta delprojekt analyseras historiska platsannonser som publicerats på platsbanken, matchat till information om faktiska anställningar. En viktig aspekt av de data som används i projektet är att de innehåller hela beskrivningen av de utannonserade jobben. Projektet kommer att använda dessa data och textanalysmetoder för att karaktärisera hur arbetsgivares kravprofiler förändras med den tid som vakansen förblir otillsatt, liksom om, och i så fall hur, dessa sökkriterier förändras beroende på konjunkturläget.

Det tredje delprojektet lägger särskilt fokus på att kontrastera anställningar via vakanser med anställningar via informella anställningskanaler (sociala kontakter). En stor forskningslitteratur visar att sociala kontakter är avgörande i anställningsprocessen. Däremot saknas en djupare förståelse för varför. Projektet kommer att utnyttja informationen om utlysta vakanser och faktiska anställningar för att belysa frågor som "Hur är (arbetsförmedlingens) lediga platser relaterade till anställningar?", "Används formella och informella rekryteringskanaler parallellt eller som substitut?" och "Vilken betydelse har jobberbjudanden som kommer via nätverk för lönetillväxt?"

Målet med projektet är att bidra med resultat som kan förbättra förståelsen för de informationsproblem som ligger till grund för den moderna arbetsmarknadsteorin. Projektet kommer också skapa kunskap kring vilka verktyg som kan användas för att öka matchningseffektiviteten. Målet är att denna forskning i förlängningen leder till minskad friktionsarbetslöshet, samt till ökad produktivitet bland anställda genom förbättrad matchning på den svenska arbetsmarknaden.