Forskningsområden

På nationalekonomiska institutionen bedrivs forskning inom flera områden. Här hittar du information om våra forskningsområden och hittar även kontaktuppgifter till forskare inom varje fält.

Människor runt ett bord med datorer som samtalar.

Arbetsmarknadsekonomi

Arbetsmarknadsekonomi är den del av nationalekonomin som studerar faktorer som påverkar sysselsättning och löner. Det inkluderar analyser av arbetsutbud och efterfrågan på arbetskraft, lönebildning, arbetslöshet, arbetskraftens rörlighet och hur arbetslivet påverkas av teknologisk utveckling. Många studier inom området analyserar effekter av olika former av ekonomisk politik, till exempel subventionerade jobb, utbildningssatsningar, anställningsskydd och skattesystem.

Se forskningscentret Uppsala Center for Labor Studies för mer om arbetsmarknadsekonomi.

Kontaktperson: Oskar Nordström Skans

Beteendeekonomi

Beteendeekonomi är en disciplin som utmanar de traditionella nationalekonomiska antagandena om hur ekonomiska aktörer fattar sina beslut. Genom att integrera insikter från psykologi och nationalekonomi bidrar beteendeekonomi till att bättre förstå och förutsäga människors ekonomiska val. I förlängningen kan insikter från beteendeekonomiska studier bidra till en mer effektiv ekonomisk politik.

Forskare: Per Engström, Ola Andersson, Gustav Karreskog, Niklas Bengtsson

Ekonometri

Ekonometri är en gren av ekonomi som tillämpar statistik, matematik och ekonomisk teori för att analysera data och studera och kvantifiera ekonomiska samband. Den används främst för att bedöma effekterna av ekonomisk politik, förutsäga ekonomiska variabler och beskriva allmänna mönster i data. Genom att kombinera teoretiska modeller med empirisk data hjälper ekonometri ekonomer och beslutsfattare att fatta mer välgrundade beslut och ekonomiska prognoser.

Forskare: Fredrik Sävje

Experimentell ekonomi

Experimentell ekonomi använder kontrollerade experiment för att studera ekonomiskt beteende och testa ekonomiska teorier. Experiment utformas där deltagarna fattar beslut som involverar verkliga eller hypotetiska incitament, vilket gör det möjligt att observera och analysera beslut i kontrollerade miljöer. Experimentell ekonomi ger värdefulla insikter i olika samhällsekonomiska fenomen och hjälper oss att förstå och förbättra ekonomiska modeller och politik.

Forskare: Per Engström, Ola Andersson, Mikael Elinder, Stefan Eriksson, Gustav Karreskog

Familjeekonomi är ett forskningsområde som fokuserar på hushållens ekonomiska beslut och beteenden. Det inkluderar studier om hur familjer hanterar sina ekonomiska resurser, som inkomster och utgifter, sparande och investeringar. Familjeekonomi syftar till att förstå hur familjedynamiken påverkar ekonomiska val och kan användas för att utveckla strategier för att förbättra hushållens välbefinnande.

Forskare: Helena Svaleryd

Finansiell ekonomi är ett område inom nationalekonomin som undersöker hur kapital allokeras och värderas på de finansiella marknaderna. Finansiell ekonomi spelar en avgörande roll för att förstå förhållandet mellan risk och avkastning samt värderingen av finansiella instrument såsom aktier, obligationer och finansiella derivat.

Forskare: Mikael Bask

Hälsoekonomi är en disciplin inom nationalekonomin som studerar hur hälsa påverkar individens förutsättningar, hur ekonomiska omständigheter påverkar hälsa, och resursanvändningen inom hälso- och sjukvården. Det inkluderar analyser av kostnader, effektivitet och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdstjänster samt utvärdering av olika intervention. Hälsoekonomi bidrar till att informera beslutsfattare om hur man optimerar hälso- och sjukvårdens resurser för att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen på ett rättvist och effektivt sätt.

Se forskningscentret Centrum för Hälsoekonomiskforskning för mer forskning.

Forskare: Erik Grönqvist

Inom nationalekonomi är forskningsfältet internationell handel inriktat på att analysera de ekonomiska faktorer och effekter som uppstår när länder handlar med varandra. Forskningen inom (internationell handel) området? syftar till att bättre förstå och förutsäga handelsmönster, ekonomisk utveckling och de globala konsekvenserna av handelspolitik och internationell ekonomisk integration?. Det inkluderar studier om handelsavtal, tullar, valutakurser, och deras påverkan på produktion, arbetsmarknad och industrins dynamik och ekonomisk tillväxt.

Forskare: Teodora Borota Milicevic

Makroekonomi är den gren inom nationalekonomin som fokuserar på att analysera ekonomin som helhet. Här studerar vi kortsiktiga fluktuationer i aggregerade ekonomiska variabler som BNP och fenomen som inflation, arbetslöshet och mer långsiktiga fenomen som ekonomisk tillväxt och resursdelning, Makroekonomi syftar till att förstå och lära sig påverka den sammantagna ekonomiska utvecklingen till gagn för samhället.

Forskare: Mikael Carlsson, Karl Walentin, Mikael Bask, Teodora Borota Milicevic, Erik Öberg, Georg Graetz, Christoph Hedtrich

Mikroekonomisk teori är en gren av nationalekonomin som fokuserar på att studera ekonomiska beslut och strategiska beteenden på individuell och företagsnivå. Den analyserar hur hushåll och företag tar ekonomiska beslut, inklusive konsumtion, produktion och prissättning av varor och tjänster. Mikroekonomisk teori hjälper till att förstå strategiska beslut, marknadsstrukturer, konkurrens och allokeringsmekanismer och är grundläggande för att utforma ekonomisk politik och förstå marknadsekonomins funktion.

Forskare: Ola Andersson, Henk Shouten, Daniel Spiro, Torben Mideksa, Chuan-Zhong Li, Gustav Karreskog

Miljöekonomi är ett område inom nationalekonomin som fokuserar på att analysera de ekonomiska aspekterna av miljöfrågor och naturresursförvaltning. Forskningsområdet undersöker hur ekonomiska incitament och politik kan användas för att balansera samhällets ekonomiska utveckling med miljöskydd och hållbarhet. Miljöekonomer studerar kostnadseffektiva metoder för att hantera föroreningar, klimatförändringar och andra miljöutmaningar för att främja en mer miljövänlig och hållbar utveckling.

Forskare och forskningsområden inom miljöekonomi:

Elinder, Mikael: Energi- och resurseffektivitet inom bostadssektorn.

Spiro, Daniel: Miljö- och klimatreglering, energimarknader och resursmarknader, energikrigföring och sanktioner.

Mideksa, Torben: Miljöekonomi.

Li, Chuan-Zhong: Klimatförändring och kolskatt, naturkatastrofer och resiliens, inkluderande och hållbar tillväxt.

Offentlig ekonomi är det område inom nationalekonomi som fokuserar på den offentliga sektorn. Här diskuteras såväl varför vi behöver en offentlig sektor och vilka uppgifter som bör ligga på denna, som hur den offentliga sektorns agerande påverkar individer, företag och marknaden. Detta inkluderar att analysera hur socialförsäkringssystemet, samt skatte- och transfereringssystem bäst utformas och vilka effekter dessa har på individers beteende och välfärd.

Forskare: Eva Mörk, Helena Svaleryd, Per Engström, Mikael Elinder, Niklas Bengtsson

Politisk ekonomi syftar till att belysa hur politik och ekonomi samverkar, vilket är avgörande för att förstå ekonomisk utveckling, fördelning av välstånd och utformningen av ekonomisk politik. Detta görs genom att använda ekonomiska analysverktyg för att förstå hur politiska beslut uppstår i samspelet mellan väljare, politiker, media och intressegrupper. Ämnen som undersöks är till exempel vilken roll olika valsystem och andra demokratiska institutioner har för politiska utfall och i slutändan implementerad politik och hur olika politikers och väljares mål kan hamna i konflikt.

Forskare: Eva Mörk, Luca Repetto, Mounir Karadja, Daniel Spiro, Yoko Okuyama

Urbanekonomi är en gren inom ekonomin som fokuserar på att analysera ekonomiska fenomen och beslut som är specifika för städer och urbaniserade områden. Det inkluderar studier om urban planering, fastighetsmarknader, infrastrukturinvesteringar och stadsutveckling. Stadsekonomi syftar till att förstå de ekonomiska faktorer som påverkar stadsmiljön och hur man kan optimera resursanvändning och livskvalitet i städer.

Se forskningscentret Urban Lab för mer stadsekonomiforskning.

Kontaktperson: Matz Dahlberg, Professor

Utbildningsekonomi är ett område inom nationalekonomi som analyserar ekonomiska aspekter av utbildningssystemet. Det inkluderar studier av utbildningens påverkan på individers inkomster och ekonomisk tillväxt, samt hur utbildningspolitiska åtgärder påverkar både effektivitet och jämlikhet. Utbildningsekonomi bidrar till att informera beslutsfattare om hur man kan förbättra utbildningssystemet och maximera dess samhällsnytta.

Forskare: Peter Fredriksson

Utvecklingsekonomi är ett fält inom nationalekonomi som analyserar de ekonomiska faktorer och processer som påverkar utvecklingsländers tillväxt och välfärd, olika aspekter av fattigdom och de institutionella utmaningar fattiga länder står inför (t ex korruption). Utvecklingsekonomer har även stor kompetens om internationella organisationer som Världsbanken, ILO, IMF och biståndsorganisationer (som Sida).

Forskare: Niklas Bengtsson

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin