Kan individuella vattenräkningar minska slöseri?

– Vår studie undersöker hur individuell vattenmätning och debitering påverkar varmvattenanvändningen i flerfamiljshus. Rätt ekonomiska incitament kan ha stor betydelse för hushållens konsumtion och därmed en hållbar vattenanvändning, säger Mikael Elinder, en av forskarna bakom studien.

Forskarna analyserade data från flera hundra lägenheter i Kumla under perioden 2012–2016. Innan individuell mätning infördes delade alla hushåll på en gemensam vattenräkning där enskilda besparingar inte gav någon direkt ekonomisk fördel. När hyresgästerna började betala för sin faktiska förbrukning minskade varmvattenanvändningen med cirka 18 %, vilket visar att prisincitament kan ha en stor effekt på konsumtionen.

– En intressant aspekt är att samtidigt som varmvattenförbrukningen minskade så blev det också en mer rättvis fördelning av kostnaderna. Tidigare fick de som använde lite varmvatten betala lika mycket som de som använde väldigt mycket varmvatten, eftersom varmvattenkostnaden utgjorde en fast del av hyran, säger Mikael Elinder.

Effekten var omedelbar och bestående, oberoende av hushållens storlek, veckodagar eller vilken del av bostaden – om det var i badrummet eller i köket – som vattnet användes. Jämfört med tidigare studier om vattenbesparing visar resultaten att prisbaserade incitament har en betydligt större effekt än t.ex. informationskampanjer, som ofta bara leder till marginella besparingar.

– Eftersom varmvatten produceras med hjälp av kallt vatten och energi, understryker våra resultat att individuell mätning och debitering kan vara en kostnadseffektiv strategi för att minska både vattenförbrukning och energianvändning. Studien bidrar därmed till den pågående debatten om hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja hållbar vattenförvaltning och hushållning med naturresurser. Det är viktigt i en tid av klimatförändringar och vattenbrist, säger Mikael Elinder.