Forskningsanslag till studier om familjeekonomi och skolmiljö

Öppna familjeekonomins svarta låda

”Med finansieringen från Handelsbanken kommer vi att kunna studera hur föräldraskap påverkar tiden man lägger på sina intressen och om de ekonomiska positionerna inom hushållet ändras”, förklarar Yoko Okuyama. ”Jag är glad över att vi äntligen får möjlighet att mäta något som alltid har funnits där, men som aldrig fullt ut har fångats.”

Preliminär forskning om föräldrar i heterosexuella par visar en tydlig kontrast: Mödrars privata konsumtion minskar kraftigt efter barnafödande, medan fädernas i stort sett är oförändrad. Samma mönster gäller för tid som spenderas på egna intressen.

Projektet kombinerar ett familjeekonomiskt ramverk med en unik, långsiktig hushållsundersökning från Japan som har följt samma kvinnor och deras familjer i nästan tre decennier. Någon jämförbar undersökning finns inte i andra avancerade ekonomier.

Datamaterialet fångar personlig konsumtion och tidsanvändning på detaljnivå och det möjliggör att man för första gången kan öppna det man kan kalla familjeekonomins svarta låda.

”Finansieringen gör det möjligt för mig att ägna mer tid åt själva forskningen, resa till konferenser för att sprida våra resultat och, kanske viktigast av allt, bjuda in mina samarbetspartners till Sverige. I teamet ingår ekonomer från Columbia University, Yale University och Arizona State University”, säger Yoko.

Effekter av könssammansättning bland elever i skolan

”Ny svensk forskning tyder på att könssammansättningen i grundskoleklassrum påverkar flickors och pojkars studieresultat, psykiska hälsa och framtida inkomster på olika sätt. Med medel från Handelsbanken kan vi få tillgång till data som hjälper oss att undersöka varför”, säger Lucas Tilley.

Sverige anses ofta vara jämställt, men det finns fortfarande tydliga könsskillnader inom utbildning och på arbetsmarknaden. I skolan ligger pojkar generellt efter flickor i betyg och utbildningsnivå. I arbetslivet är kvinnor överrepresenterade i lägre avlönade yrken och har högre sjukfrånvaro kopplad till stress. Dessa mönster kan delvis ha sitt ursprung i den tidiga skolmiljön.

Projektet undersöker om könssammansättningen i klassrum påverkar hur lärare stimulerar, stöttar och utmanar elever. Det gäller även uppfattningar om skolans värderingar kring könsjämlikhet samt skolklimatet, inklusive trygghet och studiero.

“Genom att identifiera vilka aspekter av skolmiljön som påverkas av könssammansättningen i klassrummet, syftar projektet till att fördjupa förståelsen för ursprunget till könsskillnader i utbildning, arbetsmarknadsutfall och välbefinnande, och om dessa samband skiljer sig mellan flickor och pojkar. Resultaten kan bidra till pågående policydiskussioner om jämställdhet”, säger Lucas.