Elisavet Iliadi disputerade den 9 oktober

Om avhandlingen:

Avhandlingen undersöker hur stora livshändelser och medicinska behandlingar påverkar psykisk hälsa och utbildningsresultat med hjälp av svenska folkbokföringsdata.

Den första uppsatsen undersöker hur det att bli förälder påverkar den psykiska hälsan bland förstagångsmammor och pappor. Resultaten visar att mödrars användning av psykisk vård minskar runt förlossningen, men både antidepressiva medel och psykiatriska sjukhusinläggningar ökar under de följande åren. Resultaten belyser också att pappor påverkas av övergången till föräldraskap, med gradvisa ökningar över olika psykiska hälsoåtgärder och att andelen psykiatriska sjukhusinläggningar så småningom överstiger de som observerats bland mödrar.

Den andra uppsatsen studerar huruvida användning av p-piller påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. Resultaten tyder på ökad användning av antidepressiva medel efter påbörjad användning av p-piller, särskilt bland äldre ungdomar och unga vuxna.

Den tredje uppsatsen undersöker hur expansionen av ADHD-läkemedelsanvändning påverkar skolprestationer. De beskrivande bevisen visar att läkemedelsanvändning över tid i allt högre grad når barn med en lägre förväntad risk för ADHD, medan barn med invandrarbakgrund blir alltmer underrepresenterade bland de som behandlas. Resultaten tyder på små minskningar av medelbetyget i nionde klass bland flickor som bor i regioner med större läkemedelsexpansion, särskilt de med en låg förväntad risk för ADHD.

Om disputationen:

Opponenten var Jan Bietenbeck från Lund universitet.

I betygsnämnden ingick Anna Sandberg Trolle från Stockholms universitet, Pär Nyström från Uppsala universitet och Stefan Eriksson från Uppsala universitet.

Handledare var Erica Lindahl från IFAU, Erik Grönqvist, Emma Fransson och Stavros Iliadis, alla tre från Uppsala universitet.