Xuemeng Wang

Xuemeng Wang började på forskarutbildningen 2022. Hennes forskning berör arbetsmarknads-, utbildnings-, och hälsoekonomi, med fokus på humankapitalbildning.

Vad inspirerade dig att påbörja forskarutbildning i nationalekonomi?

Ur ett metodologiskt perspektiv handlar det om att jag gillar nationalekonomins rigorösa angreppssätt—särskilt kausal inferens och ekonometriska metoder—som gör det möjligt att analysera verkliga problem på ett systematiskt och logiskt sätt. Nationalekonomer försöker förstå komplexa fenomen genom kvantifiering och utbuds- och efterfrågeramverk, vilket jag tycker är både kraftfullt och elegant. Jag är särskilt fascinerad av spelteori, där sociala interaktioner kan formaliseras i förhandlingsmodeller och begrepp som Nashjämvikt.

På ett personligt plan har jag alltid varit nyfiken på vad som ligger bakom sociala och individuella utfall. Jag tror starkt på att mönster i data kan ge trovärdiga svar på dessa frågor. Jag är särskilt intresserad av beslutsfattande på mikronivå, de mekanismer som driver dessa effekter, och hur policy kan utformas därefter. I slutändan hoppas jag att min forskning—även i liten skala—kan bidra till att förbättra världen, vilket i sig skulle vara mycket meningsfullt.

Kan du berätta om din pågående forskning?

Min forskning ligger i skärningspunkten mellan arbetsmarknads-, utbildnings- och hälsoekonomi, med fokus på humankapitalbildning. Jag är särskilt intresserad av hur utbildning kan minska ojämlikhet och samtidigt förbättra effektiviteten. Min forskning fokuserar på lärarens centrala roll i utvecklingen av humankapital. I min doktorsavhandling studerar jag hur lärares arbetsmiljö, undervisningspraktiker och undervisningsstilar, samt deras mentorsroll, påverkar både elevers resultat och lärares välbefinnande. Genom att använda kvasi-experimentella metoder och administrativa data ger jag kausala evidens om effekterna av undervisningsstilar, elevsammansättning och lärar–föräldra-interaktion på både kognitiva och icke-kognitiva utfall.

Min forskning syftar till att bidra till utbildnings- och arbetsmarknadspolitik genom att belysa lärarens roll både som pedagog och som arbetstagare i utformningen av mer effektiva och hållbara utbildningssystem. Jag är också intresserad av hur AI kan integreras i utbildning, särskilt hur lärare, skolor och familjer kan använda AI för att stödja individualiserat lärande. Jag är gärna öppen för att knyta kontakter med andra som arbetar med liknande frågor eller projekt.

Hur ser du på att använda din nationalekonomiska kompetens i praktiken och i din framtida karriär?

Jag ser två huvudsakliga vägar för att tillämpa min ekonomiska kompetens i praktiken. Om jag stannar inom akademin vill jag fortsätta arbeta inom mina forskningsområden. Jag är särskilt intresserad av att utforma fältexperiment, såsom pilotprojekt i skolor, randomiserade kontrollerade studier (RCT) och enkätbaserade analyser, för att bättre förstå hur utbildningssystem utvecklas över tid.

Om jag inte stannar inom akademin vill jag ändå använda mina färdigheter inom myndigheter eller forskningsinstitut, med fokus på frågor som lärarbrist samt de beteendeeffekter som tidig digital exponering kan ha på unga. Alternativt, med min erfarenhet av Python och maskininlärning, är jag också öppen för att arbeta som data scientist eller AI-ingenjör, där jag kan tillämpa mina tekniska färdigheter på verkliga problem.

Vilka råd skulle du ge till dem som överväger att söka till forskarutbildningen i nationalekonomi vid Uppsala universitet?

Mitt viktigaste råd är att fråga dig själv om du tycker om forskning och om du är villig att lägga ner mycket tid och energi på att besvara de frågor som intresserar dig. En forskarutbildning kräver ett starkt psyke. Forskning är en lång och ofta repetitiv process där du ständigt omprövar dina idéer och ibland måste börja om. Jag skulle rekommendera att börja som forskningsassistent (RA) om möjligt, för att se om miljön passar dig.

Vilka möjligheter till samarbete och nätverkande har du funnit inom institutionen?

Forskarna här är mycket öppna och villiga att samarbeta med studenter i forskningsprojekt. Efter det första året kan doktorander ansluta sig till sina handledares projekt, och det är också vanligt att kontakta forskare direkt för att fråga om möjliga samarbeten.

Institutionen erbjuder många seminarier och forskargrupper, vilket ger värdefulla möjligheter att ta del av pågående forskning. Doktorander kan också interagera med gästföreläsare och knyta kontakter genom informella samtal. Dessutom ger närheten till IFAU ytterligare möjligheter att delta i seminarier och workshops där.

Genom kurser under det andra året och olika doktorandworkshops kan studenter även bygga nätverk med doktorander och postdoktorer i Stockholm. Slutligen finns det möjligheter att ansöka om utbytesprogram, vilket gör det möjligt att besöka andra universitet, bredda sina perspektiv och utöka sina akademiska nätverk.