Klara Bertils

Kort presentation

Jag har min bakgrund i språkvetenskap, och mina forskningsintressen handlar om hur språk och mänsklig interaktion utgör verktyg för meningsskapande och social handling i olika institutionella kontexter. Särskilt intresserad är jag av hur människor i mötet med representanter för välfärdsorganisationer förhåller sig till kunskap och erfarenhet.

Nyckelord

• conversation analysis
• samtalsanalys
• socialt arbete
• medical interaction
• tillämpad språkvetenskap
• suicidprevention

Biografi

Jag är fil dr i lingvistik och forskare vid Institutionen för socialt arbete.

Min doktorsavhandling Feber i interaktion. Kropp, kunskap och legitimitet i svenska primärvårdssamtal undersöker videoinspelade samtal mellan patienter och vårdpersonal. I avhandlingen används multimodal samtalsanalys för att undersöka hur deltagarna förhåller sig till sensoriska upplevelser och kliniska mätningar, och vem som har rätt att tolka och dra slutsatser av ett mätresultat. Analysen visar hur patienter kan ifrågasätta och förhandla om betydelsen av ett mätresultat, där patienters erfarenheter och upplevelser av den egna kroppen kan sättas i kontrast till kliniskt fastställda mätvärden. På så sätt kan patienters unika och individuella upplevelser föreslås som alternativt ramverk till kliniska riktlinjer för vad som ska bedömas som ’friskt’ eller ’normalt’.

Just nu arbetar jag i projekten Bemötande av suicidalitet i socialtjänsten: En kunskapsinventering om suicidprevention inom åldrande och funktionsnedsättning samt Meningsskapande samtal på ålderns höst: Utveckling av självmordspreventivt samtalsstöd för ett produktivt bemötande av äldre personer på telefonlinjer. Tidigare har jag också forskat om hur människor fattar gemensamma beslut i vardagen, under vardagliga aktiviteter med vänner och familj.

Jag är medlem i forskargruppen SAMSA (Samtal i socialt arbete), nätverket UPSIDE (Uppsala Studies in Social Interaction and Discourse) och det tvärvetenskapliga Samtalslabbet vid Uppsala universitet.

Jag undervisar på kursen Samtal och kommunikation i socialt arbete och har också undervisat i multimodal samtalsanalys, sociolingvistik samt akademiskt, professionellt och kreativt skrivande.

Forskning

Just nu är jag verksam i följande projekt:

Meningsskapande samtal på ålderns höst: Utveckling av självmordspreventivt samtalsstöd för ett produktivt bemötande av äldre personer på telefonlinjer

Clara Iversen, Marie Flinkfeldt och Klara Bertils

Finansiär: Forte, 2023

Kommunikation kan vara suicidpreventiv och stödlinjer har en viktig funktion genom att erbjuda lättillgängligt stöd, men det finns lite kunskap om hur sådana samtal fungerar i praktiken. Projektet syftar till att öka kunskap om bemötandet på stödlinjer av äldre personer med psykisk ohälsa och/eller självmordstankar. Projektet är treårigt och genomförs i fyra steg: 1) Paneldiskussioner med organisationsföreträdare; 2) Samtalsanalys av inspelade samtal till stödlinjer; 3) Forskningsbaserade workshops med praktiker som ger möjlighet till reflektion samt ger forskarna återkoppling på preliminära samtalsanalyser; och 4) Utveckling av resurser för samtalsträning baserat på forskningsresultaten.

Bemötande av suicidalitet i socialtjänsten: En kunskapsinventering om suicidprevention inom åldrande och funktionsnedsättning

Clara Iversen, Marie Flinkfeldt & Klara Bertils

Finansiär: Forte, 2024

Socialtjänsten möter ofta personer som brottas med självmordstankar, som en akut eller kronisk situation. Ändå är det sociala arbetet inom suicidprevention ett outforskat område vilket avspeglas i bristen på träning i socionomutbildningen och bland praktiker. Projektet syftar till att motverka denna brist genom att – i samverkan mellan socialtjänsten i Uppsala kommun och Institutionen för socialt arbete vid Uppsala universitet – identifiera kunskapsbehov i förhållande till bemötande av brukares suicidalitet, med specifikt fokus på åldrande och funktionsnedsättning. Projektet är tvåårigt och genomförs genom 1) samverkansworkshops med forskare, brukare och nyckelpersoner inom Vård- och omsorgsförvaltningen för att koppla kunskapsbehov till brukarbehov och organisatoriska villkor; 2) tematisk analys av intervjuer med yrkesverksamma socionomer för att identifiera kunskapsbehov; och 3) utveckling av en införandestrategi för att bemöta kunskapsbehov.