Cecilia Candréus

Kort presentation

Fil.dr. i Textilvetenskap, verksam som lektor och forskare i textilvetenskap. Jag arbetar framförallt med tidigmoderna textilier och med ett speciellt intresse för textila hantverkare.

Jag är för närvarande också verksam som studierektor för institutionens forskarutbildningar i konstvetenskap och textilvetenskap.

Biografi

Med en bakgrund i dels en praktisk textil utbildning, dels en examen i konstvetenskap och etnologi har jag sedan skapat mig en specialisering inom textilvetenskap. Jag disputerade 2008 i textilvetenskap med avhandlingen De hädangångnas heraldik. En studie av broderade begravningsfanor ca 1670-1720 utgiven av Gidlunds. Avhandlingen ingick i projektet Textila manifestationer av makt under svensk renässans och barock finansierat av Vetenskaprådet.

Forskning

Fokus för min forskning har länge legat på tidigmodern tid och omfattat områden som ceremoniell textil och textila hantverkare. Som forskarassistent i textilvetenskap drev jag projektet Lyxhantverkare i Europas utkant ca 1550-1650, vilket fokuserade på Vasahovets pärlstickare (brodörer). Jag har sedan bedrivit forskning inom projektet I skärningspunkten mellan formell reglering och informell praktik: Kvinnliga manufakturidkare i den textila hantverkssektorn 1739-1846 som finansierats av vetenskapsrådet.

Aktuell forskning sker inom projektet Från klädkammare och fatbur till kungliga gemak - cirkulationen av textilier inom vasahovet ca 1540-1590. Projektet drivs av Cecilia Candreus och Cecilia Aneer inom ämnet textilvetenskap och finansieras av Berit Wallenbergs stiftelse.

Under svensk vasatid var inredningstextilier viktiga för att skapa representativa rumsliga miljöer och klädedräkten bidrog till att manifestera rank och position. Dessa textilier har dock inte bevarats i samma utsträckning som själva byggnaderna och det finns endast ett fåtal exempel på profana textilier från den tidiga Vasadynastin. En väsentlig dimension av vår förståelse av renässansens miljöer är alltså ”osynlig” för oss idag.

Projektets syfte är att undersöka vasahovets innehav av inredningstextil och dräkt, samt studera de handlingspraktiker och nätverk som behövdes för anskaffning och förvaltning. Studien kommer att lägga fokus på de kategorier av textilier som förvarades i hovets klädkammare och fatburar. Det är genom dessa enheters noggranna bokföring möjligt att följa material, föremål och människor inom det nätverk som upprätthöll denna materiella cirkulation.

Projektets centrala frågor kan grupperas i teman som i lika hög grad angår både inredningstextil och dräkt. Genom att undersöka innehav och anskaffning vill vi se vilka typer av textilier som fanns vid vasahovet. Vilka mängder rörde det sig om och hur innehavet förändrades över tid? Därutöver vill vi också lyfta fram praktiker för och organisation av textiliernas hantering. Hur förvarades föremålen och vilka ansvarade för dem? Hur organiserades nyanskaffning och tillverkning? I korthet, hur gick cirkulationen av textilier mellan olika instanser och fysiska platser till?

Inom befintlig renässans- och hovforskning har ingen tidigare tagit ett större grepp på innehav och bruk av textil inredning och dräkt. Målsättningen med föreliggande projekt är därför att lyfta blicken från de enskilda exemplen och de få bevarade föremålen till de organisatoriska sammanhangen. Detta är ett nytt perspektiv inom forskningen om svenska tidigmoderna textilier och Vasahovet.