Nikolas Århem

Biografi

Jag disputerade 2015 med en avhandling om politisk ekologi och kulturella förändringsprocesser i södra Laos och Vietnams centrala högländer. Avhandlingen på fokuserade på katuic-talande svedjebönder i deras möte med den vietnamesiska staten och dess massiva ekonomiska och infrastrukturella utvecklingsprogram i regionen. Under mina två perioder av fältarbete i Vietnam – först i samarbete med Vietnams Etnografiska Museum (2004-2006), senare som doktorand i kulturantropologi (2007-2010) – fick jag tillfälle att samarbeta professionellt med miljöorganisationen WWF och ett internationellt skogsprojekt (SUFORD) i Laos, eftersom de Annamitiska bergen (i Vietnam, Laos och Kambodja) är av höggradigt intresse för båda dessa typer av internationella aktörer. Jag har publicerat två omfattande rapporter i samband med dessa konsultarbeten. Under min tid som trainee på Vietnams Etnografiska Museum tjänstgjorde jag på den Audiovisuella avdelningen (tack vare min Master i Visuell Antropologi från Goldsmiths, University of London. Senare (2014) var jag också med om att organisera en utställning om katufolket på Traditional Arts and Ethnology Centre (Laos).

Från mars 2017 till januari 2019 deltog jag i ett forskningsprojekt om sociala och kulturella aspekter av Ebolaepidemin i Västafrika (2013-16). Projektet, som finansierades av Vetenskapsrådet (U-forsk), formulerades och genomfördes tillsammans med Dr Syna Ouattara. Projektet avsåg komma åt de underliggande orsakerna till varför hälsopersonal (både inhemsk och utländsk) ofta mötte stort lokalt motstånd och även utsattes för direkt livsfara. Häxerianklagelser riktade mot hälsopersonalen var en viktig del i detta motstånd, och min roll i projektet var fr a att undersöka dessa anklagelser, deras orsaker och konsekvenser för epidemins förlopp och spridning. Projektet var alltså i grunden ett medicinsk-antropologiskt projekt, även om det teoretiskt även hade en bred komparativ och teoretisk delkomponent där vi försökte förstå fenomenet med häxerianklagelser i ett bredare afrikanskt perspektiv (både som ett samtida religiöst-ontologiskt fenomen och som ett växande människorättsproblem).

Jag har även ett antropologiskt intresse för Sibirien (och ryska fjärran östern). Jag har således i ett par omgångar sökt forskningsanslag för ett större projekt om förhållandet mellan människor och tigern i Amur-regionen i östligaste Ryssland – där den största koncentrationen av sibirisk tiger finns. Projektet var tänkt att undersöka det komplexa samspelet mellan den animistiska urbefolkningen i området (som av tradition har/haft ett närmast religiöst förhållande till tigern), den växande gruppen av inflyttade ryssar (för vilken jakten spelar stor roll), den snabba ekonomiska utvecklingen i regionen, och den starkt utrotningshotade sibiriska tigern som samtidigt är föremål för stora, internationella bevarandeinsatser. I den komplicerade ekvationen mellan olika aktörer och intressen ville projektet även belysa Kinas roll som världens största marknad för tigerdelar. Jag har fått medel för att utveckla ett påbörjat samarbete med Moscow State University kring de nämnda forskningsfrågorna – och i framtiden förhoppningsvis bidra till ett närmare antropologiskt samarbete med ryska forskare och institutioner.

Till dessa antropologiska intresseområden vill jag slutligen lägga till mitt stora intresse för digital antropologi. Detta intresse har jag kunnat utveckla inom ramen för kursen i Uppsatsskrivning, där jag uppmuntrat grupper av studenter att välja detta som fokusfält. I skrivande stund håller jag även på att planera en introduktionskurs i detta ämne.