Jan Andersson

Universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi; Molekylär evolution

Mobiltelefon:
070-167 95 98
E-post:
jan.andersson@icm.uu.se
Besöksadress:
Husargatan 3
752 37 UPPSALA
Postadress:
Box 596
751 24 UPPSALA

Ladda ned kontaktuppgifter

CV:
Ladda ned CV

Kort presentation

Jag är universitetslektor i mikrobiell evolutionär genomik. Sedan tidigt 10-tal har jag varit mycket engagerad i undervisning och undervisningsfrågor, för tillfället i rollen som ordförande i Tekniska utbildningsnämnden (TUN).

Min forskning handlar om hur förändringar i genomet möjliggör evolutionära anpassningar till nya miljöer hos eukaryota mikroorganismer, en process där jag varit med och visat att horisontell genöverföring från bakterier spelar en viktig roll.

Nyckelord

  • microbiology
  • molecular evolution
  • comparative genomics
  • lateral gene transfer
  • horizontal gene transfer
  • evolutionary genomics
  • anaerobic protists
  • diplomonads
  • molekylär bioteknik
  • programutveckling
  • mikrobiologi
  • horisontell genöverföring
  • hållbarhet

Biografi

Jag växte upp i Björklinge och började studera vid Uppsala universitet 1990. Efter militärtjänst och ett ERASMUS-år i Brighton påbörjade jag 1995 mina doktorandstudier där jag undersökte genomevolution hos intracellulära Rickettsia-bakterier. Jag kunde visa att deras arvsmassa innehöll pseudogener, något som tidigare främst kopplats till eukaryoter, och jag bidrog även till genomsekvensen av Rickettsia prowazekii – det första kompletta genomet publicerat av en svensk forskargrupp.

Efter disputationen 1999 följde tre år som postdoc vid Dalhousie University i Kanada, där jag studerade horisontell genöverföring mellan prokaryoter och eukaryoter och dess betydelse för mikrobiella eukaryoters evolution. När jag återvände till Uppsala 2003 fortsatte jag att forska om genomevolution hos protister, särskilt hur horisontell genöverföring bidrar till anpassning. Under 00-talet bidrog mina studier till att etablera detta som en viktig process i eukaryoters evolution. Mitt fokus har legat på diplomonader som Giardia, Spironucleus och Trepomonas, där vi bland annat undersöker artgränser, anpassning till en syrefattig miljö och hur vissa arter har återgått till ett fritt levande liv från att ha varit beroende av en värdorganism.

Jag har ett stort engagemang i undervisning och programutveckling. Förutom att undervisa traditionella kurser i bioinformatik och molekylärbiologi har jag jobbat mycket med projektkurser. I dessa kurser har jag utvecklat strukturer för att involvera externa aktörer från industri och myndigheter som beställare av projekt. De senaste åren har jag också arbetat mycket med hur undervisningen kan läggas upp för att träna på studenternas hållbarhetskompetenser.

Jag var programansvarig för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik 2013-2021. Under den tiden genomförde jag, tillsammans med programrådet och berörda institutioner, en översyn och omstrukturering av hela programmet med syftet att stärka progressionen, måluppfyllelsen och matchningen med yrkeslivet.

Sedan 2023 är jag ordförande i tekniska utbildningsnämnden som har ett övergripande ansvar för de tekniska utbildningarna på fakulteten.

Forskning

Det övergripande målet för vår forskning är att förstå vilka evolutionära processer som har påverkat, och fortfarande påverkar, arvsmassan och lett till förändringar av biologin hos eukaryota mikroorganismer. Vi fokuserar på diplomonader, en grupp som utmärker sig genom att ha arvmassan fördelad i två separata cellkärnor. Kunskap från vår forskning ger en djupare förståelse för uppkomsten och evolutionen av parasiter och vilka roller som eukaryota mikroorganismer har i miljön.

Med hjälp av sekvenseringsteknologi kartlägger vi arvsmassan för olika diplomonader. Med bioinformatiska metoder identifiera vi skillnader och likheter inom gruppen och mellan diplomonader och andra organismer. Sedan försöker vi koppla skillnaderna i arvsmassan med skillnader i biologin.

Gruppen diplomonader innehåller parasiter som t.ex. infekterar människor (Giardia lamblia) eller fiskar (Sprionucleus salmonicida), men även arter som inte ger upphov till sjukdom i värdorganismen och arter som lever fritt i miljön såsom Trepomonas och Hexamita inflata. Vi har visat att diplomonader har anpassat sig till att leva i syrefattiga miljöer genom att ta upp arvsmassa från andra organismer. Vi har också visat att vissa diplomonader har hydrogenosomer som är vätgasproducerande organeller och att de fritt levande diplomonaderna har utvecklats från organismer som var beroende av en värdorganism. Horisontell genöverföring från bakterierna som eukaryoten tagit upp som föda har bidragit till anpassningen till ett liv utanför värdorganismen.

Jan Andersson

Publikationer

Urval av publikationer

Senaste publikationer

Alla publikationer

Artiklar i tidskrift

Artiklar, forskningsöversikt

Kapitel i böcker, delar av antologi

Konferensbidrag

Övriga

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin