Mats Rosengren

Professor i retorik vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

Telefon:: 018-471 29 40
E-post:: mats.rosengren@littvet.uu.se
Besöksadress:: Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:: Box 632
751 26 UPPSALA

Ladda ned kontaktuppgifter för Mats Rosengren vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

Kort presentation

Sedan oktober 2014, är jag professor och ämnesansvarig i retorik vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala.

Sedan 2004 sitter jag i styrelsen för Svenska Ernst Cassirersällskapet. Sedan 2020 har sällskapets verksamhet en paus - du finner dokumentation av vår verksamhet här.

Sedan 2016 jag vetenskaplig koordinator för utbytet mellan Uppsala universitet och Collège de France.

Hör mig tala om retorik

Här finner du de senaste publikationerna i vår skriftserie Uppsala Rhetorical Studies

Forskning

Mina huvudsakliga intressen ligger inom retorikens teori och historia, epistemologi och vetenskapsteori, fransk filosofi, grottkonst och konstnärlig forskning. Jag har skrivit om Platon, Montaigne, Chaim Perelman, Cornelius Castoriadis, Ernst Cassirer och Gilles Deleuze.

Ett av mina större verk är en studie av upptäckten av paleolitisk grottkonst och den följande utvecklingen av disciplinen grottkonststudier, sett ur ett doxologiskt perspektiv: Cave Art, Perception and Knowledge (Palgrave Macmillan 2012). 2019 kom boken i fransk, något utökad översättning: L ’Art des Cavernes-perception et connaissance (Hermann, Paris)

Jag är också översättare, främst av fransk filosofi, och redaktör, framför allt för den nu avslutade serien Logos/Pathos på Glänta Produktion.

Sedan ett antal år tillbaka arbetar jag med ett övergripande projekt som behandlar frågor relaterade till det socialt imaginära, eller till Social Imaginaries, som det brukar heta på engelska. Projektet omfattar för närvarande två huvudinriktningar, en med fokus på konstruktionen och betydelsen av det socialt imaginära i förhistorien; en som knyter samman Ernst Cassirers och Cornelius Castoriadis filosofier med ett samtida retoriskt perspektiv på det socialt imaginära.

Sedan pandemin har jag också, som lärare på avancerad nivå, ägnat mig åt demokratiteori och propaganda.

Doxologi – en retorisk kunskapsteori

Sedan 2002 har jag arbetat med att utveckla en ”annan” syn på epistemologi. Jag har valt att kalla denna epistemiska hållning doxologisk för att betona att all kunskap är doxisk kunskap, och därmed vända upp och ner på den gängse platonska distinktionen mellan doxa (övertygelser, åsikter) och episteme (objektiv, evig kunskap).

Protagoras diktum, den så kallade homo mensura-satsen somhävdar att människan är måttet för alla ting, är ett tidigt uttryck för en doxologisk ståndpunkt som uttryckligen säger att ingen förståelse undgår de mänskliga betingelserna för kunskap. Vår kunskap är, och kommer alltid att vara, just mänsklig – inte objektiv eller neutral I dessa termers vanliga betydelse.

Utifrån en centrala fråga – ”Vad skulle en protagoreisk ståndpunkt innebära för dagens epistemologi?”– utvecklar jag en kritik av synen på kunskap som något rent diskursivt. Jag betonar att vår kunskap alltid är förkroppsligad, både i oss själva som biologiska varelser och formulerad och/eller bevarad i något språk, någon institution eller ritual; praktiserad och upprätthållen av en eller flera individer, alltid i ett eller annat historiskt ögonblick och inom de diffusa ramarna för en ständigt föränderlig men ändå specifik social situation.

Doxologi är inte en relativism som överger alla anspråk på objektivitet eller vetenskap – långt därifrån – utan ett försök, i kölvattnet av den seriösa och fundamentala kubskapskritik som utvecklades I slutet av 1900-talet, att ompröva och omvärdera vad kunskap, vetenskap och objektivitet kan vara idag. Doxologi är inte heller en lära om illusorisk kunskap, utan om situerad, varierande och intresserad kunskap. Kort sagt är det en lära om hur vi faktiskt skapar den kunskap vi behöver – både inom vetenskapen och i livet. I mina publikationer om doxologi har jag försökt formulera och utveckla ett kunskapsbegrepp som tar hänsyn till alla dessa faktorer. Detta begrepp, doxologi, introducerades första gången 2002 och används nu ofta inom samhälls- och humanvetenskaperna i Skandinavien.