Skriva och utveckla ansökan
En forskningsansökan ska hjälpa utvärderaren att snabbt förstå:
- vilket problem du/ni ska lösa
- varför det är viktigt att lösa problemet
- på vilket sätt projektet är innovativt och nydanande
- hur projektet ska genomföras
- varför just du eller ni är rätt personer och miljö
En stark ansökan är tydlig, relevant, trovärdig och genomförbar.
Din viktigaste uppgift är att hjälpa utvärderarna att förstå dina idéer, projektets kvalitet och potential. Läsaren ska aldrig behöva leta efter svaren eller gissa vad du menar.
Skriva EU-ansökan
Inspelat webbinarium om ansökningar till Horisont Europa.
Planera ansökan
Bra ansökningar börjar långt innan skrivandet. Planering ger bättre kvalitet och minskar stress nära deadline.

Starta i tid
Hur mycket tid som går åt för att skriva ansökan beror på flera saker:
- Hur erfaren du är att skriva en bidragsansökan.
- Om du börjar från början eller utgår från en tidigare ansökan.
- Hur komplex ansökan är.
I vilket fall som helst behöver du antagligen mer tid än du tror.
För en projektansökan till Vetenskapsrådet är tumregeln åtta till tio veckor. För en ansökan om ett större samarbetsprojekt från EU kan det ta dubbla den tiden (eller mer).

Planera samarbeten och immateriella rättigheter
Om ditt projekt omfattar samarbeten, externa parter, data, material eller möjlig kommersialisering är det viktigt att tidigt fundera på frågor kring ansvarsfördelning, avtal och immateriella rättigheter.
Många finansiärer förväntar sig att dessa frågor är genomtänkta redan vid ansökningstillfället – särskilt i större samarbetsprojekt och internationella konsortier.
Det kan exempelvis handla om:
- roller och ansvar i projektet,
- hantering av forskningsdata och resultat,
- sekretess och informationsdelning,
- ägande och nyttjande av immateriella tillgångar,
- behov av samarbets- eller konsortieavtal.
Att planera detta tidigt kan stärka både projektets genomförbarhet och kvaliteten i ansökan.
Lär känna finansiären, den specifika utlysningen och utvärderarna
Se till att din ansökan passar för finansiären och den utlysning du söker i genom att:
- Förstå varför du ska söka i den aktuella utlysningen och vad finansiären vill ha så att du kan formulera texten utifrån det. Var extra noga med detta om du utgår från en tidigare ansökan.
- Hitta projekt som tidigare beviljats av finansiären. I databasen Swecris hittar du id-nummer för beviljade projekt. Med hjälp av projektets id-nummer kan du hämta information om projekten från finansiärerna. Swecris – sök bland svenska forskningsprojekt.
- Läs instruktionerna till granskarna för att förstå vad finansiären/utlysningen är ute efter. Se till att tydligt få med detta i ansökan.
- Om möjligt, läs på om utvärderarna och/eller sammansättningen av utvärderingspanelen. Det är bra att veta vilka du skriver för.
- Om en samhällsorganisation eller industrin är representerade i panelen måste du skriva så att du fångar även dessa icke-akademiker.
%20a-drop-of-1473707_1920.jpg)
Läs instruktionerna – och följ dem
Det här är inte rätt tillfälle att vara kreativ! Du behöver följa finansiärens instruktioner noggrant.
Om du inte följer utlysningens krav och andra instruktioner kan du diskvalificeras från att ansöka. Och även om det inte sker riskerar du att granskarna får en negativ bild av dig och ditt projekt.

Planera upplägget på projektplanen
Innan du börjar skriva ditt första utkast – bestäm vilka huvud- och underrubriker du ska använda. Du måste förstås använda de rubriker som finns i utlysningens instruktioner (t.ex. ”Syfte och mål”, ”Bakgrund”, ”Preliminära data” etc) men du kan också lägga till mer informativa rubriker som beskriver din ”story” (t.ex. “Genetic determinants in cardiovascular disease”, “Lack of knowledge about xx”, “State-of-the-art technology for studying xx”).
Lägg därefter in i punktform vad du tänker ha med i respektive avsnitt.
Nu har du en bra grund för att börja skriva på ansökan.

Budget i ansökan
Förutom de uppenbara kostnaderna för att genomföra projektet, behöver du också tänka på lönebikostnader, löneökning och indirekta kostnader (overhead) när du sätter upp din projektbudget.
Budget i externfinansierade forskningsprojekt
Särskilda budgetregler gäller för federala amerikanska bidrag
Skriva ansökan
En genomarbetad ansökan svarar på frågorna vem, vad, varför, hur, när, var och med vad – utan att läsaren behöver gissa. Läsaren ska aldrig behöva leta efter svaret.
En stark ansökan uppfyller:
- tydlighet – vad och hur
- relevans – varför
- trovärdighet – vem och var
- genomförbarhet – när och med vad
%20laptop-gc6f45f857_1920.jpg)
Vägledande frågor innan du börjar skriva
Innan du börjar skriva din projektplan finns det vissa nyckelfrågor som du bör överväga. Se till att svaren på dessa frågor på ett eller annat sätt finns med i din ansökan.
Frågor att ta ställning till innan du börjar skriva din projektplan:
- Vilket problem eller utmaning adresserar detta projekt?
- Varför är det viktigt att ta itu med detta problem?
- Vilka är de nuvarande kunskapsluckorna (som du kommer att fylla)?
- Varför har ingen annan lyckats lösa detta problem tidigare?
- Varför är du rätt person att ta itu med detta problem?
- Vilka är dina unika egenskaper eller resurser som säkerställer ett framgångsrikt projekt?
- Varför är det rätt tid att ta itu med detta problem nu?
Din forskningsansökan ska på ett övertygande sätt hjälpa bedömare besvara:
- Varför ska just detta projekt finansieras?
- Varför nu?
- Varför denna forskare?
- Varför denna miljö?
- Varför är risken värd att ta?
Fånga läsarens intresse tidigt – skriv en intresseväckande förstasida
Både projektets titel, projektplanens första sida, samt abstrakten behöver vara intresseväckande. Väck läsarens intresse med en informativ, kort och lättförståelig titel.
Ansökans första sida behöver förklara vad projektet ska åstadkomma och varför detta är viktigt.
- Vad handlar projektet om? Vilket problem ska lösas?
- Varför är forskningen viktig nu? Vetenskapligt? Samhälleligt?
- Vem ska genomföra projektet? Varför är du rätt person att genomföra projektet?
Abstrakten ska sammanfatta projektplanen kort och koncist. Ge utvärderarna den information de behöver för att de ska kunna förstå vad projektet går ut på. Väck nyfikenhet.
%20mounting-2139942_1920.jpg)
Skapa en struktur som vägleder läsaren
En tydlig informationsstruktur hjälper bedömaren att snabbt förstå projektidén, följa argumentationen och behålla fokus genom hela ansökan.
Utforma texten så att läsaren hela tiden vet:
- vad stycket handlar om
- varför informationen är viktig
- hur den kopplar till nästa del
Fundera tidigt på:
- I vilken ordning bör argumenten presenteras?
- Vad måste bedömaren förstå först för att resten ska bli tydligt?
Informativa rubriker
Använd informationsbärande över- och underrubriker som hjälper läsaren att orientera sig i texten. Rubrikerna ska signalera innehåll och funktion – inte bara ämnesområde.
Undvik generiska rubriker som Models, Methods, Background etc.
Skriv i stället:
- Patient-derived models for therapeutic research
- Why current diagnostic methods fail
- Integrating clinical and computational data
Bra rubriker fungerar som vägvisare och gör det möjligt för bedömaren att snabbt förstå textens struktur och huvudbudskap.
Meningsuppbyggnad
Placera den viktigaste informationen tidigt i meningen. Bedömare läser ofta snabbt och selektivt; centrala budskap ska därför inte döljas sent i resonemanget.
Skriv:
- korta meningar
- en huvudtanke per mening
- aktivt och konkret språk
Undvik långa meningar med flera sidospår eller omfattande förklaringar innan huvudpoängen blir tydlig.
Styckesstruktur
Låt varje stycke behandla ett huvudämne. Inled stycket med en tydlig kärnmening som presenterar huvudbudskapet direkt och hjälper läsaren att förstå varför stycket är relevant.
En effektiv styckesstruktur kan ofta följa denna logik:
- kärnmening – huvudbudskapet i stycket
- förklaring eller bevis
- betydelse eller konsekvens
- övergång till nästa resonemang
Håll styckena relativt korta. Långa textblock gör det svårare för läsaren att identifiera huvudbudskapet.
Avsluta gärna stycket med en sammanfattande eller framåtblickande mening som binder ihop argumentationen och leder vidare till nästa del. Detta är särskilt viktigt för granskare som inte är experter inom området eller inte delar samma ämnesspecifika referensramar.
Placera inte huvudbudskapet mitt i stycket – viktig information riskerar då att försvinna i detaljerna.

Skapa en stark röd tråd
Hitta din berättelse (story) och håll dig till den genom hela projektplanen. Berättelsen bildar en större kontext som läsaren kan förstå ditt projekt utifrån. Berättelsen definieras på förstasidan. Återkom till de viktiga elementen i berättelsen – det vill säga mål, syfte, kunskapsluckor, problem och motivering som belyser varför det är viktigt att fylla kunskapsluckan – genom hela ansökan.
Exempel på story utifrån Problem-Gap-Hook-metoden:
“Men live shorter and are more susceptible to disease at younger ages compared with women. The loss of chromosome Y (LOY) mutation could help explain this life expectancy difference. However, the causal relations between LOY and disease are yet to be discovered. Screening for LOY and thus identifying individuals with increased risk could result in earlier diagnoses and treatment. The long-term goal is increased survival of men. My proposal aims for comprehensive understanding of the cellular changes induced by LOY in immune cells and delineation of associated disease mechanisms that could explain why men with LOY in the immune cells of blood have a higher risk for disease in other organs.”
(Exemplet är anpassat från Lars A. Forsbergs beviljade ERC-ansökan.)
För att hålla dig till din story i avsnittet Aktuell forskningsfront (ibland kallad Bakgrund eller State-of-the-art) i projektplanen, behöver du sålla mycket i bakgrundslitteraturen och bara ta med den litteratur som är helt relevant för din story. Det är också viktigt i detta avsnitt att inte bara fokusera på vad vi redan vet, utan snarare ha stor fokus på de kunskapsluckor (gaps) som du kommer att fylla i ditt projekt.

Skapa tydlighet i din text – språk och layout
Hur ska jag uttrycka det jag vill berätta?
Anpassa språket till presumtiva läsare, exempelvis:
- panelens expertisnivå
- internationella bedömare
- interdisciplinära granskare
Språk för tydlighet och läsbarhet
Använd:
- aktivt språk
- korta meningar
- konsekvent terminologi
- tydliga kärnmeningar som visar vad stycket handlar om och varför det är relevant
Aktivt språk gör texten mer direkt och lättläst. Skriv till exempel ”Jag kommer att testa den här teorin” i stället för ”Den här teorin kommer att testas”. Passiv form kan dock vara lämplig exempelvis i metodbeskrivningar där det inte är relevant vem som utför handlingen.
Kontrollera även att din ansökan inte har några typografiska eller grammatiska fel.
Anpassa texten till olika expertisnivåer
Utvärderingskommittéer består ofta av forskare från andra områden än ditt samt ibland även representanter från samhälle och näringsliv.
För att ansökan ska vara begriplig för alla:
- beskriv ditt projekt utan teknisk jargong
- generalisera tillräckligt för att icke-experter ska förstå
- ge samtidigt tillräcklig detaljnivå för att experter ska vara tillfredsställda
För att underlätta förståelse:
- skriv så att argumentationen blir lätt att följa även för icke-experter
- avsluta stycken med en mening som sammanfattar huvudpoängen och leder vidare i resonemanget
- introducera komplexitet gradvis och undvik att gå in på detaljer för tidigt i ansökan
Bilder, layout och läsbarhet
Om ansökan innehåller bilder, se till att de är:
- relevanta för texten
- lätta att förstå
- försedda med beskrivande bildtexter
- tydliga även i svartvitt
En genomtänkt layout och välavvägd text hjälper bedömaren att snabbt få en relevant överblick över projektet. Strukturera informationen så att läsaren enkelt kan orientera sig, förstå projektets relevans och följa argumentationen steg för steg.
Använd:
- tydliga rubriker och stycken
- figurer när de förtydligar innehållet
- markering av centrala budskap och viktiga slutsatser
- endast text som bidrar till förståelse och argumentation (överväg att ta bort överflödig text)
Utforma layouten så att den stödjer ansökans tydlighet, läsbarhet och helhetsintryck.

Vässa varje avsnitt i din projektplan
Projektplaner följer ofta ungefär samma modell med liknande avsnitt. De brukar börja med syfte och mål och aktuell forskningsfront (bakgrund) för att sedan gå vidare till projektbeskrivning. Vanligtvis behöver du också få med betydelse och nytänkande någonstans i projektplanen.

Beskriv din forsknings impact
En tydlig redogörelse för vilket nyttiggörande (impact) din forskning kan få i samhället är ofta avgörande för en framgångsrik ansökan.
En tydlig impactbeskrivning hjälper dig att visa:
- vilken nytta forskningen kan skapa,
- vilka målgrupper som påverkas,
- hur resultaten kan användas utanför akademin,
- hur projektet bidrar till samhälle, näringsliv, policy eller hållbar utveckling.
Visa kompetens (track record) och trovärdighet
Utvärderarna behöver känna förtroende för att projektet kan genomföras.
Lyft fram:
- relevanta publikationer – kvalitet före kvantitet
- tidigare forskningsbidrag och projekt
- handledning och projektledning
- internationella samarbeten
- tillgång till infrastruktur och miljö
Om du är tidigt i karriären, betona:
- potential
- självständighet
- utvecklingslinje
- framtida forskningsprofil
Ta hjälp och få återkoppling
Ansökningar blir bättre genom dialog och återkoppling.
- Låt kollegor läsa ansökan
- Använd universitetets forskningsstöd
- Testa om texten är begriplig även utanför din specialisering
- Ta tillvara på kommentarer från tidigare ansökningar – även avslag
- Revidera flera gånger
Betydelsen av återkoppling för att förbättra din projektplan

Var uthållig
Avslag är en naturlig del av forskningsfinansiering och en del av utvecklingsprocessen.
- Revidera och förbättra ansökan
- Använd återkoppling konstruktivt
- Skicka in igen
- Arbeta iterativt över tid
Många framgångsrika forskare får finansiering först efter flera försök.
Kontakt
- Frågor om forskningsfinansiering, utlysningar, ansökningar eller stöd? Kontakta forskningsrådgivare.
- Humaniora och samhällsvetenskap – kontakta forskningsrådgivare
- Medicin och farmaci – kontakta forskningsrådgivare
- Teknik och naturvetenskap – kontakta forskningsrådgivare