Nya studier ger insikter i mekanismerna bakom fetma och diabetes

Bildtext
Forskare vid SLU, Uppsala universitet och i USA har genom att studera genetiska mekanismer hos höns lyckats selektera fram två hönslinjer med 12 gångers skillnad i kroppsvikt. Studien, som publicerades i PLoS Genetics den 21 juli ger bland annat nya insikter i hur man kan studera våra folksjukdomar.
– Det är glädjande att vi har lyckats visa att de här komplexa interaktionerna är stabila över tiden. Detta gör oss säkra på att det vi nu ser är något som verkligen har betydelse för hur kroppsvikten regleras, säger postdoktor Mats Pettersson, verksam vid instituitionen vid husdjursgenetik, SLU, Uppsala.
Mats Pettersson har tillsammans med professor Örjan Carlborg, verksam vid samma institution samt vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet, undersökt geninteraktionerna i detalj.
I tidigare studier har forskarna visat att samverkande gener varit viktiga för hönsens tillväxt, men nu har man tagit ett steg längre genom att både upprepa resultaten i en oberoende population och visa att interaktionerna är ännu mer komplexa.
– Dessa hönslinjer uppvisar stora skillnader i många fler egenskaper än kroppsvikt, som exempelvis i aptit, fetma och immunförsvar. Det är därför en intressant modell för att försöka förstå de biologiska effekterna av selektion och hur dessa egenskaper regleras genetiskt. Intressant för tillämpningar både inom livsmedelsproduktion och medicinsk vetenskap, säger Örjan Carlborg.
En ökad förståelse av de grundläggande genetiska mekanismer som orsakar folksjukdomar som diabetes och fetma, eller som är av betydelse för produktionen av livsmedel från växter och djur, är central för att vi ska kunna öka vår livskvalitet och försörja en växande befolkning.
– Forskarna har länge varit osäkra på hur stor betydelse genetiska interaktioner har för regleringen av dessa komplexa egenskaper och därför inte lagt några större resurser på att söka efter dem. Våra resultat visar att man bör ändra strategi framöver. Om man inte gör detta blir det svårt att på ett effektivt sätt utnyttja genetisk information till att hitta nya behandlingar för sjukdomar och avla fram djur och växter som producerar livsmedel på ett effektivt och miljövänligt sätt.Läs artikeln i PLoS GeneticsFör mer information, kontakta: Professor Örjan Carlborg, tel 076-21 09 114
Birgitta Sinder Wilén