Grodorna trivs i Tjernobyl
Hur har kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl påverkat djurlivet? Zooekologen German Orizaola var där i maj för att samla prover från lövgrodor som lever i undantagszonen som fortfarande efter 30 år är övergiven av människor.
Tjernobyls undantagszon. Foto: German Orizaola
Varför åkte du till Tjernobyl?
– Kärnkraftsolyckor, som i Tjernobyl och Fukushima, har en enorm påverkan på människor och i naturen. Men den akuta påverkan varar några veckor eller månader och sedan minskar graden av radioaktivitet dramatiskt. Den är fortfarande 20 eller 100 gånger högre än här, men det har inte blivit en öken som man trodde. Redan ett eller två år efter olyckan fanns det många djur i undantagszonen som verkade må bra. Nu, 30 år senare, är det ett paradis för djur, som vargar, vildhästar, hjortar och grodor. Vi vill förstå vad det är som händer där.
Och varför studerar ni just grodor?
– Groddjur är intressanta eftersom de lever ett dubbelliv, både i vattnet och på land. Och grodor förflyttar sig inte så mycket, så man kan nästan koppla en individ till ett litet område och den exakta strålningsnivån i det området, antingen på land eller på botten av en damm.
Tittar ni efter genetiska förändringar i grodorna?
– Ja, vi tittar både efter tecken på anpassning till att leva med strålning och efter mutationer som kan påverka dem på något sätt. En hypotes är att djuren i Tjernobyl lever kortare liv, eftersom de ackumulerar strålning. Men så länge de lever länge nog att reproducera sig är det bra, det borde inte vara något stort problem.
Vad kan vi lära av detta?
– Eftersom inga människor är där, finns det heller ingen jakt, inga besprutningar och inget jordbruk. Sorgligt nog verkar det som om påverkan som människor kan ha på miljön på vissa sätt är större än en kärnkraftskatastrof. Självklart inte i det akuta skedet, men på lång sikt. Detsamma gäller Fukushima i Japan – en mindre olycka som ligger närmare i tiden. Vi planerar att åka dit också och följa från början vad som händer. Japan har ett mer begränsat utrymme för människor och är det också större press på människor att flytta tillbaka till området. Därför är vår forskning viktig där.
---
Fakta:
Germán Orizaola är forskare vid institutionen för ekologi och genetic vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). I maj åkte han på en 10 dagar lång forskningsresa till undantagszonen i Tjernobyl i Ukraina. Under sin vistelse där skrev han en "fältdagbok" om sina studier och upplevelser i den avstängda zonen.
Annica Hulth