10 kontaktannonser genom tiderna

Bildtext
Josefin Englund är aktuell med en avhandling om kontaktannonser i Sverige under perioden 1890–1980. Här berättar hon om tio kontaktannonser som på olika sätt speglar samhällsförändringar, relationen mellan könen och förväntningarna på en livspartner.
1890: En ekonomisk transaktion
Redan i annonsens rubrik syns betydelsen av försörjningsmöjligheterna. Mannen redogör för sina ekonomiska tillgångar innan läsaren egentligen fått någon annan information. Kvinnan han söker ska i sin tur bidra med en hemgift, noga specificerad. Den gifta kvinnan var under denna tid omyndig och äktenskapet innehöll på så sätt en ekonomisk transaktion. Att den ”flicka eller barnlös enka” han söker ska vara bildad betyder att hon ska tillhöra en viss samhällsgrupp. Under denna tid var de livspartnersökandes sociala och ekonomiska tillhörighet ett sätt att sortera människor. Detta syns också på så sätt att annonsörerna kunde uppge sin ekonomiska status oavsett om den var ”fattig”.
1900: Lika barn leka bäst
ansedd med 3000 kr i lön och 2000 kr extra inkom-
ster årligen samt ägare af fina och präktiga egen-
domar/..../ önskar brefväxla med en ung flicka, frisk,
ej i saknad af någorlunda godt utseende..."
Tjänstemannen beskriver sig själv som plikttrogen och ansedd, vilket visar på betydelsen av att mannen skulle vara pålitlig och stabil. Den förmögenhet han önskar att kvinnan ska medföra in i äktenskapet ska alltså tas väl om hand. ”Lika barn leka bäst” betyder under denna tid att äktenskapet skulle ingås med någon som hade samma sociala och ekonomiska tillhörighet som den sökande. Flickan skulle dessutom ha ett gott utseende och vara frisk. Hälsa var vid sekelskiftet avgörande för reproduktionen, arbetet i och utanför hemmet, och kunde bli kostsamt i en tid utan dagens socialförsäkringssystem.
1910: Materiella behov i centrum
flicka skulle vilja sköta hans hem och blifva kom-
panjon om en affärslägenhet om 12 rum..."
Annonsens av den 40-åriga ungkarlen visar på betydelsen av att utförligt redogöra för sina ekonomiska tillgångar. I hans beskrivningar av livspartnerrelationen finns ingen motsättning mellan de materiella behoven och drömmarna om en livskamrat. Livspartnerskapet beskrevs som reglering av det materiella, vilket stärker bilden av livspartnerrelationens förankring i de juridiska och ekonomiska hänsynstagandena under denna tid.
1920: Pragmatisk syn på familjebildning
8-9 tusen kr. inkomst, önskar en trevlig flicka till
hustru, icke över 30 år."
”Eget hem” från 1920 är ytterligare ett exempel på vikten av att redogöra för relationens ekonomiska och praktiska förutsättningar. Hantverkaren bakom annonsen redovisde sina anställningsvillkor, sitt boende och sina inkomstförhållanden. Att ”ett barn icke är till hinder, om det saknar far” och att ”hushållsplats kan fås” kan tolkas som att annonsören hade en pragmatisk syn på familjebildning och föräldraskap, men att han inte ville dela den eventuella familjen med en annan man. Han lyfte också fram sin skötsamma sida genom upplysningar om alkoholintag och anställningens stabilitet. Medan kvinnans föräldraskap kopplades till hushållets skötsel, kopplades mannens till hans försörjningskapacitet.
1930: Hemmets härd framför danspalatsen
förstående och av hjärtat älsklig kvinna, som sätter
större värde på en skön brasa vid hemmets härd
än jazzpalatsen..."
”Vintern 1930” verkade uppfatta att en omtänksam och kärleksfull kvinna ”i god social ställning” fanns framför en brasa och inte i ”danspalatsen”. Beskrivningen av dansstället sorterade den sökande i förhållande till dekadens (”palats”), värme (”brasa”) och trygghet (”härd”). I kontaktannonsernas bilder av kvinnan fick de nya konsumtionsmönster och populärkulturella fenomen, vars genombrott i tidigare forskning förlagts till 1920- och 1930-talen, endast plats i marginalen, trots att annonserna trycktes i en storstad.
1940: Beredskapstjänst
bar flicka i 30-årsåldern som trivs på landet och har
lust för kaférörelse. Sver till "Beredskapstjänst 304.
Signaturen ”Beredskapstjänst” påminner läsaren om läget i omvärlden och mobiliseringen under beredskapstiden. Andra världskrigets närvaro syns genom vad en man kunde vara sysselsatt med och att detta också då uppfattades som gångbart och värt att lyfta fram i annonsen.
1950: Bilen blir intressant
Bil beskrevs för första gången i annonserna 1930 och var i förhållande till de övriga intressena som mest populärt 1960. Sett till antalet förekom bil mest 1980. Bil handlade i annonserna om att de livspartnersökande var intresserade av bil som föremål och umgänge i bil, men också att de ville ha en partner som var bilintresserad eller ägde en bil.
1960: Mannen vill satsa på familjeliv
9-åring som behöver en rar kamrat-pappa."
Annonsörernas formuleringar om föräldraegenskaper under senare delen av undersökningsperioden ger intryck av att mannen skulle vilja satsa på familjeliv. Bland annat skrev en ”yrkesarbetande f. d. fru” 1960 att hon ville ha en ”bild. man, helst m. god ekonomi” som bör ”kunna bli bussige kamrat-pappa till min 5-årige son.”
1970: Söker en teddybjörn
som kan försvara sig."
1970 kunde annonsörerna också skriva om sina mindre lyckade känslomässiga egenskaper, som till exempel kvinnan som 1970 kallade sig ”besvärligt kvinnobarn” när hon sökte sin ”teddybjörn”. Signaturen ”I need some trygghet” sökte en man som kunde försvara sig och samtidigt var trygg och mjuk. Som kuriosa kan dessutom nämnas att musikhiten ”Teddybjörnen Fredriksson” låg etta på svensktoppen månaden innan, vilket i sig visar på hur materialet på olika sätt kan samspela med andra delar av samhället.
1980: Beskrivningar av närhet och känslor
”Kramig” är ett exempel på ökningen av beskrivningar gällande närhet och känslor under slutet av undersökningsperioden. Även livsåskådning och livsföring fick en större plats i beskrivningarna av mannen 1980, i såväl mäns som kvinnors annonser. Explicita beskrivningar av synen på livet, sig själv och medmänniskorna tog större plats 1980 än tidigare. De livspartnersökande skrev till exempel ”ej status- och karriärsfixerad”. En ökad variation i de personliga egenskaperna under slutet av undersökningsperioden berörde särskilt kvinnan. En ny egenskap var ”ungdomlig”. Partnersökande var 1980 inte längre lika kopplade till en särskild åldersgrupp som tidigare. Åldern ställdes nu i relation till begrepp som beskrev levnadssätt och var i livscykeln den livspartnersökande befann sig.
Annica Hulth