Finner svar i hjärtat på Vasaloppsåkarna

Bild från starten i Vasaloppet, massor av åkare i spåren, 

Ju snabbare åk, desto lägre risk att drabbas av högt blodtryck, visar Vasaloppsstudie från Uppsala universitet. Foto: Vasaloppet

Vasaloppsåkare har fina kärl och löper mycket lägre risk att drabbas av högt blodtryck. Men de kan också utveckla idrottshjärta. Kardiologen och forskaren Kasper Andersen studerar Vasaloppsåkare för att ta reda på hur hård träning och hjärt-kärlhälsa hänger ihop.

Det senaste decenniet har det publicerats flera artiklar om Vasaloppsåkares hälsa. Studierna har varit möjliga tack vare ett stort register där man kombinerat Vasaloppsåkarnas resultat med deras patientdata. Totalt har man samlat närmare 210 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989 och 2011, samt en kontrollgrupp på strax under 540 000 personer.

− Genom att utgå från Vasaloppsåkare kan man definiera en grupp som är väldigt vältränad. Dessa individer kan man sedan jämföra mot normalbefolkningen. Då kan man studera hur prestation hänger ihop med risk för sjuklighet, säger Kasper Andersen, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och kardiolog vid Akademiska sjukhuset.

Kasper Andersen har till exempel kunnat visa att Vasaloppsåkare löpte 40 procent lägre risk än normalbefolkningen att insjukna i högt blodtryck.

− Det som var intressant var att vi kunde se att det spelade roll hur snabbt man åkte − de som åkte bäst hade lägst risk att drabbas av högst blodtryck. Vi trodde det skulle vara mer jämt fördelat. Vi tror således att ju högre intensitet man tränar på, desto bättre är det för kärlens hälsa.

Kan ge idrottshjärta

Han har också tittat på risken att insjukna i förmaksflimmer och stroke. Här kunde han se att skidåkarna faktiskt löpte större risk än normalbefolkningen att drabbas av förmaksflimmer. Den ökade risken kan förklaras av att de som tränar väldigt intensivt kan drabbas av så kallat idrottshjärta.

− Det innebär att hjärtat blir förstorat på olika sätt. Det kan ske ärrbildning i förmaket som kan leda till förmaksflimmer. Elitidrottare har också långsam puls, vilket kan sätta igång förmaksflimmer.

Förmaksflimmer kan leda till stroke. Men när man undersökte om Vasaloppsåkarna också hade ökad risk för stroke kunde man inte se någon skillnad jämfört med normalbefolkningen. Kasper Andersen säger att han tolkar den samlade evidens som finns kring just träning och förmaksflimmer som sådan: man ska inte undvika att träna bara för att det kan finnas en liten förhöjd risk.

− Den totala nyttan av träning är ytterst positiv. De som har samma, eller något högre risk än normalbefolkningen att drabbas av förmaksflimmer, får ändå stora vinster av träning i form av skydd mot andra hjärt-kärlsjukdomar.

Minskad risk för cancer och depression

Vasaloppsregistret har också använts för att titta på risk för cancer. I en studie kunde man se att personer som åker Vasaloppet hade 30 procent lägre risk att insjukna i vanliga cancersjukdomar som är kopplade till hälsa och livsstil. Skidåkarna hade dock bara 6 procent lägre risk att drabbas av all cancer.

En annan studie på Vasaloppscohorten, från Lunds universitet, visade att skidåkarna hade hälften så stor risk att insjukna i depression jämfört med befolkningen i stort.

Ingen av studierna kan styrka att det är just deltagande i vasaloppet som ger de positiva effekterna. Den träning som krävs för att kunna genomföra åket och den livsstil som är kopplad till hög fysisk aktivitet, så som mindre rökning och nyttigare kost, har givetvis också stor betydelse.

Kasper Andersen hänvisar till sina egna fynd och spår att det borde se ungefär liknande ut om man skulle titta på maratonlöpare.

− Jag tror effekten blir densamma, bara man deltar i en uthållighetssport. Men vi planerar att sätta upp en ny cohort där vi tar med Vasaloppet, Vätternrundan, Göteborgsvarvet och Vansbrosimmet. Då får vi en vidare population. Det blir också möjligt att se om det blir nån skillnad i effekt mellan de olika sporterna.

En annan plan är att koppla ihop Vasaloppscohorten med mönstringsdata. På så sätt kan man göra nedslag flera gånger i en Vasaloppsåkares liv. Det blir då möjligt att se hur prestationsförmåga ändras över tid och hur det hänger ihop med risken att drabbas av olika sjukdomar.

Porträtt Kasper Andersen.

”Våra kärl mår bra av att bli belastade”, säger Kasper Andersen och menar att det är en förklaring till att skidåkarna har lägre risk att drabbas av högt blodtryck. Foto: Robert Sevcik

Bild på ben som springer. 

Kasper Andersen tror att resultaten hade sett liknande ut om man studerat utövare av en annan uthållighetssport. Om detta stämmer vill han undersöka genom en större cohort där deltagare i Vasaloppet, Vätternrundan, Göteborgsvarvet och Vansbrosimmet ingår. Foto: Getty Images

Rekommenderar minst 150 minuter träning i veckan

För den som inte är intresserad av Vasaloppsåkning finns andra sätt att förbättra sin hjärt-kärlhälsa.

− Det bästa är att träna måttligt till intensivt flera gånger per vecka. Totalt minst 150 minuter, då minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom rejält. Vill man maximera effekten kan man träna upp till 300 minuter i veckan. Det är ’the sweet spot’, mer träning än så ger ingen extra effekt.

Sandra Gunnarsson

Vasaloppsregistret

Studierna som omnämns i artikeln bygger på data från Vasaloppsregistret. Databasen sattes upp av Ulf Hållmarker, chefsläkare för Vasaloppet och Stefan James, professor vid Uppsala universitet.

Vasaloppsregistret innehåller data från strax under 210 000 individer som åkt något av loppen under Vasaloppsveckan mellan 1989 till 2011. Denna grupp har jämförts med en kontrollgrupp som valts ut för att vara så lik som möjligt, till exempel genom att ha samma kön och ålder samt vara bosatt i samma region.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin