Klimatfrågan extra viktig för svenskarna i EU-valet
Hallå där, statsvetare Moa Mårtensson som forskar och undervisar om EU. Vad säger prognoserna? Hur ser det ut att gå i sommarens EU-val?
− Nu har det precis kommit en ny prognos av de brittiska statsvetarna Kevin Cunningham och Simon Hix. Där spås de högerpopulistiska partierna gå väldigt starkt framåt och få ungefär 25% av rösterna i Europaparlamentet. Då blir de ju en större kraft att räkna med i EU-politiken.
Om prognosen stämmer, hur kommer det att påverka politiken?
− De högerpopulistiska partierna har tidigare främst varit inriktade på migrationspolitiken och att minska EU:s makt. Men nu har klimatfrågan seglat upp som en ny profilfråga, framförallt klimatåtgärderna och deras kostnader för ’vanliga människor’. EU har i internationell jämförelse haft en ganska ambitiös klimatpolitik men om de här partierna nu går framåt kan det bli så att man river upp klimatöverenskommelserna efter valet.
Vilka är de viktigaste frågorna i EU-valet?
− Den senaste Eurobarometern, där man tittat på opinionen i de olika EU-länderna, visar att det är ganska stor skillnad mellan olika delar av unionen. Sverige är ensamma om att ha klimatfrågan som den EU-fråga som allra flest väljare tycker är viktigast i valet. I stora delar av östra Europa tycker man exempelvis att det är mycket viktigare med försvaret.
Det var bara 55 procent av svenskarna som valde att rösta i förra EU-valet. Det känns som att många tror att ens röst inte spelar någon roll. Vad tänker du om det?
− Det finns ju en föreställning om att det i EU råder konsensus och att alla mest håller med varandra. hela tiden. Men jag har tillsammans med två Uppsala-kollegor forskat om opposition i nationell EU-politik och har där kunnat visa att den bilden inte stämmer. Det är mycket debatt och opposition. Partierna har väldigt olika uppfattning därför spelar det roll vad man röstar på, till skillnad från vad många tror.
− Det är också viktigt för svenskar att känna till att även om vår riksdag stiftar lagar, så är de underordnade EU-lagstiftningen. Att inte rösta är att ge bort sin röst i viktiga frågor till någon annan.
Finns det nån skillnad i hur man röstar i EU-valet jämfört med i det nationella valet?
− Ja man brukar se ett mönster när det gäller sådana här ’andra rangens val’ som de kallas i forskningen, och det är att väljarna röstar mer med hjärtat. I våra svenska val så röstar många väljare utifrån vilken regeringskoalition de ska stödja. Men eftersom det i EU inte är lika synligt för oss vilka koalitionerna är, så tenderar vi att ta sikte på det parti som ligger närmast ideologiskt. Vi är också mer benägna att rösta på nya partier och både regeringspartier och stora partier tenderar därför att gå tillbaka.
Sandra Gunnarsson
Supervalåret
Under år 2024 hålls nationella val i många av världens mest folkrika länder. Därför kallas det ett "supervalår". Men betyder alla dessa folkomröstningar att demokratin växer sig starkare?