Idén till test för strokerisk föddes hemma vid köksbordet

Forskarprofilen

Porträtt av Julia Aulin stående i en dörrpost.

I sitt jobb som läkare på hjärtkliniken har Julia Aulin saknat ett enkelt blodprov för att mäta hjärnhälsa så hon började forska på det. Foto: Tobias Sterner

Många patienter med förmaksflimmer drabbas av stroke. Tänk om det fanns ett enkelt blodprov som kunde avslöja vilka som löper den risken. Det här var något Julia Aulin ofta funderade över. Hon forskar om hur hjärt-kärlsjukdom påverkar hjärnhälsan och har nu tillsammans med kollegor upptäckt att ett visst protein kan vara lösningen. Men allt började med ett livligt samtal hemma vid köksbordet.

Att det ofta pratas om sambandet mellan sjukdomar i hjärtat och hjärnan hemma hos Julia Aulin och hennes make Karl Sjölin är inte så konstigt. De är båda specialistläkare och engagerade i sina jobb – hon inom kardiologi och han inom strokeneurologi. En dag började de tala om hur bra det vore om det fanns ett enkelt blodprov som snabbt och enkelt kunde mäta hjärnhälsa hos patienter med förmaksflimmer. Det skulle både kunna rädda liv och undvika onödigt lidande.

– Vi diskuterade vad vi som kliniker skulle vilja ha i sjukvården och vad vi saknade. Det var då den här idén föddes, säger Julia Aulin.

Karl Sjölin och Julia Aulin i festkläder.

Julia Aulin och maken Karl Sjölin, hemma vid köksbordet spånade de fram idén till en ny testmetod för hjärnhälsa. Foto: Mikael Wallerstedt

Fakta om stroke

Stroke är ett samlingsnamn för skador på hjärnan som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Propp i hjärnan är absolut vanligast. I de fall ordet stroke förekommer i artikeln avses därför propp i hjärnan.

Och deras gemensamma idé kom så småningom att omvandlats till ett forskningsprojekt där ett av målen är just att hitta en biomarkör som enkelt kan mätas i blod och avslöja om någon löper ökad risk för stroke.

Förhindra propp utan att orsaka hjärnblödning

I sitt jobb som läkare på hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset träffar Julia Aulin dagligen patienter med förmaksflimmer. Inte så konstigt med tanke på att det är världens vanligaste hjärtrytmrubbning. Många som drabbas av förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel för att förhindra blodpropp i hjärnan. Ett dilemma är att behandlingen innebär en ökad risk för blödning. Det är det Julia Aulin vill ska kunna undvikas.

– Vår forskning riktar in sig på att bättre kunna förutsäga vilka individer som har störst nytta av den här blodförtunnande behandlingen. I slutändan vill vi kunna förutspå en stroke innan den inträffar. För vi vill ju kunna förhindra en propp i hjärnan utan att orsaka en hjärnblödning, berättar Julia Aulin.

Hon förklarar att hjärtat och hjärnan hänger tätt ihop. Vid förmaksflimmer förmår hjärtat inte att pumpa runt allt blod ordentligt vilket gör att blodet får en ökad tendens att levra sig i hjärtat. Klumpar kan sedan ta sig ut i blodomloppet och orsaka proppar i hjärnan.

Mätbart protein

I en studie på 3 000 patienter med förmaksflimmer från hela världen upptäckte hon och hennes forskarkollegor att förekomsten av proteinet neurofilament i blodet tycks vara förenat med en ökad risk för propp i hjärnan. Neurofilament finns normalt i hjärnans nervceller, men skadas dessa kan proteinet läcka ut i blodet.

– Vi kunde se tydligt att högre nivåer av det här hjärnproteinet som vi mätte i blodet innebar en ökad risk för att drabbas av propp i hjärnan under det ett och ett halvt år vi följde patienterna. Tillhörde man den grupp som hade högst nivåer av neurofilament i blodet, då hade man mellan tre och fyra gånger högre risk att drabbas, förklarar Julia Aulin.

När all data matades in i modeller framstod höga nivåer av neurofilament som den klart största riskfaktorn för propp i hjärnan, till och med större än de mest väletablerade riskfaktorerna: hög ålder och tidigare stroke.

Även om resultaten hittills varit entydiga behövs fler studier som bekräftar att det verkligen stämmer innan mätmetoden kan bli tillgänglig i vården.

Julia Aulin står vid en hjärtstartare på Hjärtakuten.

Kombinationen att både arbeta kliniskt med patienter och forska på området är en perfekt kombination, tycker Julia Aulin. Foto: Tobias Sterner

– Det här är ett steg på vägen att avgöra vem som har störst nytta av blodförtunnande behandling. Eftersom stroke är allvarligt hoppas vi i slutändan att det kan rädda liv. Och på längre sikt tror vi att det här kan vara ett sätt att mäta hjärnhälsa även hos andra individer som till exempel söker sig till vårdcentral för hjärt-kärlrelaterade besvär. Man kanske på ett tidigt stadium kan identifiera personer som har en ökad risk för att utveckla kognitiv nedsättning eller demens till exempel, säger hon.

Disputerade under pandemin

Julia Aulin har några hektiska år bakom sig. Hon disputerade mitt under pandemin samtidigt som hon och kollegorna på hjärtkliniken hade en mycket tuff arbetsbelastning. Med tre små barn hemma var det minst sagt svårt att pussla ihop vardagen eftersom maken Karl Sjölin också hade en tuff arbetsbörda med mycket jourtjänst. Trots att allt gick på högvarv kände Julia Aulin att hon inte kunde släppa idén om ett blodprov för att mäta hjärnhälsa. Det skulle ju vara en stor hjälp i hennes dagliga arbete. Därför sökte hon på fritiden forskningsanslag för att kunna dra igång med projektet och fick så småningom medel från Hjärt-Lungfonden.

Hon brinner lika mycket för sin forskning som för jobbet som kardiolog och hon ser ingen motsättning i sina båda yrkesroller. Tvärtom.

– Det sätter verkligen guldkant på tillvaron att å ena sidan kunna vara jour och träffa patienterna på akuten och å andra sidan kunna fundera, se andra approacher på problemet. Det är den bästa kombinationen. Och det är ju också utmaningen, ska tilläggas, att hitta balansen mellan forskningen och det kliniska arbetet, för man har ju bara 24 timmar på ett dygn, säger Julia Aulin.

Åsa Malmberg

Fakta om Julia Aulin

Född: i Uppsala

Priser och utmärkelser: utsågs till 2024 Paul Dudley White International Scholar för framstående abstract, ingår i Hjärt-Lungfondens mentorsprogram för framtidens forskningsledare, Kungl. Vetenskaps-Societetens Benzeliusbelöning 2024

Skulle jag gjort om jag inte varit forskare eller läkare: ”Jag hade kanske varit åklagare”.

Dold talang: ”Klä om möbler. Senaste projektet är två Malmsten-fåtöljer.”

Gör helst en ledig dag: ”Går på loppisar och umgås med familj och vänner. Jag är en social filur.”

Favoritresmål: ”Skidresor med familjen. Det är så kul att vara ute hela dagen och åka skidor med barnen. Jag har ju tre barn och nu åker alla.”

Bästa bok jag läst: ”Ett jävla solsken: en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer.”

Superkraft jag skulle vilja ha: ”Jag har en superkraft – jag är bra på att bita ihop, men jag skulle gärna vilja kunna flyga.”

Inspirerar mig: ”Mina barn”

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin