Forskare vill vända utvecklingen för funktionsnedsatta

Initiativet "Forskare för förändring" drivs i samarbete mellan centrumbildningarna för funktionshinderforskning på Uppsala universitet och Umeå universitet. Diskussionerna började redan förra året, när rapport efter rapport visade att situationen har försämrats för funktionshindrade i Sverige.

– Under förra året larmade en rad tunga instanser (Socialstyrelsen, Institutet för mänskliga rättigheter och FN:s funktionsrättskommitté) om att utvecklingen går åt fel håll när det gäller förverkligandet av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Sverige och att insatser från samhället för denna grupp minskar, berättar Therése Fridström Montoya.

Syftet med "Forskare för förändring" är att gemensamt diskutera och aktivt verka för att informera, debattera och öka förståelsen på området. Under 2025 arrangeras tre digitala möten och ett avslutande fysiskt möte i november, som äger rum i Uppsala.

– Vid det första tillfället i februari hade vi ett 60-tal deltagare i tre timmar på zoom, vilket är imponerande, säger Sara Riggare, verksamhetsutvecklare vid CFF.

Samordnar forskare i hela landet

Vi träffas på Biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala, där CFF har sina lokaler. Centrumbildningen har funnits sedan 1988. Förutom att samla funktionshinderforskare vid Uppsala universitet har de ett samordnande ansvar för ett Forte-finansierat nätverk för funktionshinderforskare i hela landet.

– Vi riktar oss till alla funktionshinderforskare i Sverige, inklusive doktorander. De är ofta väldigt engagerade och känner sig rätt ensamma i sina fält, så de har stort utbyte av varandra, säger Sara Riggare.

Totalt ingår cirka 400 forskare i landet i nätverket. Forskning om funktionshinder är inget eget forskningsfält utan finns inom många olika ämnesområden.

– Det finns funktionshinderforskare överallt. Det är inte bara de som man kanske spontant tänker på som medicinare eller socionomer, utan även ingenjörer som deltar i utveckling av hjälpmedel, forskare inom samhällsplanering och så vidare, säger Therése Fridström Montoya.

Ligger helt rätt i tiden

Det nationella initiativet under 2025 ligger helt rätt i tiden, konstaterar hon. Bara någon vecka före intervjun har Justitieombudsmannen gått ut med ett larm om att tillämpningen av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är undermålig i kommunerna och ska granskas särskilt under 2025. Samtidigt har Riksrevisionen startat en nationell granskning av hur LSS tillämpas i kommunerna.

– Även om man ska vara objektiv och neutral som forskare i sin forskning så kan vi ändå med säkerhet säga att vi är många som ser att utvecklingen går åt fel håll. Tillsammans har vi en starkare röst. Är vi många som ställer oss bakom något så hörs vi mer än om vi är ensamma, säger Therése Fridström Montoya.

Kan utgöra en motkraft

Första träffen hade temat "Från forskningens till forskarens roll", med en öppen diskussion om hur forskare kan bidra och utgöra en motkraft till den negativa utvecklingen.

– När vi samlas och börjar diskutera så kommer vi på en massa nya idéer om hur man föra ut befintlig kunskap i samhället och nyttiggör den. Men också vilken ny kunskap som behövs och nya sätt att forska kring det här, säger Therése Fridström Montoya.

– Vi hoppas att 2025 blir en typ av vändpunkt, då funktionshinderforskarna satte ner foten och protesterade. Initiativet finns till för att skapa hopp och ge en riktning framåt.

Annica Hulth