Forskare hittade viktiga biomarkörer vid postcovid

Under Almedalsveckan presenterade Jonas Bergquist nya forskningsresultat på seminariet "Den postinfektiösa elefanten i rummet". På plats fanns bland annat Svenska Covidföreningen och Riksförbundet för ME.

Både ME och postcovid är multifaktoriella sjukdomar och patientgruppen växer. Jonas Bergquists forskning fokuserar på att förstå varför vissa patienter utvecklar långvariga symptom efter att ha återhämtat sig från en infektion.

– Vi tittar på biomarkörer, det vill säga markörer för förändringar i kroppens kemi och i mitt fall framför allt i hjärnans kemi, förklarar Jonas Bergquist, som är professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.

Inflammationsmarkörer i hjärnvätska och blod

Forskargruppen har gjort två viktiga upptäckter. Först hittade de neuroinflammationsmarkörer i likvor – vätskan som omger hjärnan – hos patienter med ME. Sedan publicerade teamet, tillsammans med samarbetspartners, en artikel om postcovid-patienter. Även i den patientgruppen hittades inflammationsmarkörer, fast den här gången även ute i blodet. Artikeln publicerades i maj 2025 och ger nytt hopp för postcovid-patienter.

Hur kan era forskningsresultat användas?

– Tanken är att förstå varför man drabbas av den här sjukdomen men också hur man ställer diagnosen rätt. Många av symptomen kan ju överlappa med andra underliggande sjukdomar. Vi vill också komma åt behandlingsstrategier. Förstår vi vad som har gått fel i kroppen så kan vi angripa de här systemen med läkemedel eller andra behandlingstyper.

Upptäckterna ger viktiga ledtrådar om vad som händer i kroppen när patienter utvecklar långvariga besvär efter infektioner.

Klinisk studie tillsammans med Harvard

Parallellt med grundforskningen pågår en klinisk forskningsstudie i samarbete med Harvard. Studien omfattar 160 ME-patienter som undersöks djupgående och får möjlighet att delta i behandlingsförsök.

Patienterna delas in i fyra grupper: en får placebo, en får lågdos av läkemedlet naltrexon som behandlar smärta och inflammation i hjärnan. En tredje grupp får mestinon, ett läkemedel som påverkar blodtrycksreglering och inflammation, och den fjärde gruppen får båda läkemedlen i kombination. Det är den senare behandlingen som forskarna tror mest på.

– Vi hoppas att resultatet kommer att visa att det faktiskt är en effektiv behandling för stora flertalet av patienterna, säger Jonas Bergquist.

Kunskapsbrist i primärvården

Forskningen har potential att utveckla både diagnostiska metoder och behandlingsstrategier. En utmaning är dock kunskapsbristen inom primärvården, som ofta är den första kontakten för patienter med postcovid och ME.

– Ytan emot patientgruppen är ju primärvården och överlag så har primärvården inte hunnit med att sätta sig in i problematiken kring postcovid-gruppen och även ME-gruppen tidigare, konstaterar Jonas Bergquist.

Samtidigt finns ett stort intresse att lära sig mer. Jonas Bergquist får många samtal varje vecka från primärvården och vårdgivare som vill ha hjälp och stöd kring behandling och diagnostik.

– Men vi behöver göra ännu mer. Vi behöver gå ut och utbilda mer. Vi behöver också ha starkare plattformar för samverkan mellan forskning och behandling och klinik, säger han.

Annica Hulth