Rutiner viktigt för barns uppväxtmiljö

Barnsäkert är en universell, strukturerad och tvärprofessionell metod för att tidigt identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och vid behov erbjuda föräldrar stöd och hjälp. Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.

– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem. Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med. dr. vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.

– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor. Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.

Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna. En tvåårig intervention pågick mellan 2018 och 2020, där hälften av barnavårdscentralerna arbetade enligt Barnsäkert-modellen, hälften enligt gängse rutiner.

De riskfaktorer som modellen identifierar är oro för ekonomi, nedstämdhet, extrem stress, missbruk/missbruk av alkohol samt våld i nära relationer.

Viktigt med utbildning

Första steget i modellen är utbildning av BHV-sjuksköterskor och familjebehandlare.

– De skulle ju uppmärksamma och hantera andra aspekter kring föräldraskapet än de rent medicinska i samarbete med en familjebehandlare (en socionom). Det var en helt ny modell för alla, menar Maria Engström.

Vid sex förutbestämda besök erbjuds föräldrarna fylla i ett formulär med frågor som har sin utgångspunkt i de fem riskfaktorerna.

– Som man frågar får man svar, konstaterar Eva Randell och lyfter vad en förälder uttryckte: ”Hade jag inte fått svara på dessa frågor, så hade jag aldrig berättat”.

Just det kan göra skillnad menar forskarna. Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.

Stress hos nyblivna föräldrar

– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor. Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.

– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.

Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare. Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. Denna palett av familjestöd ska bidra till en jämlik hantering av problem, oavsett var man bor.

Forskarna har samlat in en stor mängd data från 25 000 barn, föräldraenkäter, intervjuer med familjebehandlare, BHV-sjuksköterskor, föräldrar etc.

– Vi ser att sjuksköterskorna och familjebehandlare är förvånansvärt positiva och tycker att deras kompetens kompletteras av den kompetens som finns hos socialtjänsten, konstaterar forskarna.

Gunilla Sthyr