Hälsosamma val – är det för komplicerat?

Kvinna som står med grönsaker och en yogamattan i famnen och ser frustrerad ut.

Vad ska man äta? Hur mycket motion behöver man för att leva sunt? Det är lätt att gå vilse i alla hälsoråd och rekommendationer. Foto: Getty Image

FORSKARPODDEN. I Sverige har alla rätt till bra sjukvård och utbildning. Ändå så ser vi stora ojämlikheter när det gäller hälsa. Vad beror det på? Är det kanske för komplicerat att navigera rätt i djungeln av alla hälsoråd och rekommendationer? Det här är frågor som Mikael Elinder, professor i nationalekonomi, studerar i ett stort forskningsprojekt.

Mikael Elinder intervjuas i Forskarpodden.

Mikael Elinder. Foto: Annica Hulth, Uppsala universitet

Lyssna på avsnittet: Hälsosamma val – är det för komplicerat?

Höginkomsttagare och personer som bor i städer har generellt bättre hälsa än personer på landsbygden och de som har låga inkomster. Men det är inte säkert att det är pengarna i sig som orsakar skillnaderna i hälsa, menar Mikael Elinder.

En teori forskarna har är att det är människors kognitiva förmågor som leder till att vissa har lättare att ta till sig hälsorekommendationer och får jobb som är bättre betalda. När Mikael Elinder och hans kollegor studerat mönstringsdata från de som gjort lumpen såg de ett samband mellan hälsa och hur de mönstrande presterat på intelligenstester.

– Personer som får bättre resultat på IQ-tester har bättre hälsa och personer som har sämre resultat har sämre hälsa och detta kan man då förstå utifrån att det är mycket komplexa saker som man ska fatta beslut kring. Det kan också vara så att detta är en av förklaringarna till varför vi ser så starkt samband mellan inkomst och hälsa, berättar Mikael Elinder i Forskarpodden.

Ett sätt att minska skillnaderna mellan olika gruppers chanser att få ett långt och friskt liv skulle därför kunna vara att förenkla kontakterna med vården, menar han. I en studie undersökte de i hur stor utsträckning och när olika personer vaccinerade sig mot covid-19. I Region Uppsala fick alla i åldersgruppen 50–59 år förbokade tider och behövde alltså inte själva kontakta sjukvården för att få en tid. Resultaten visade att oavsett hur personerna presterat i IQ-testerna dök de upp på tiden de fått. I övriga landet var skillnaderna däremot stora mellan grupperna. De som i IQ-testerna fått värden under medel vaccinerade senare och i lägre grad än de med höga IQ-värden när de var upp till dem själva att boka tid.

Åsa Malmberg

Forskarpodden

I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin