Att använda algoritmer för suicidprevention
Dimitra Rentouka delar sin tid mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Sedan i våras är hon doktorand vid Uppsala centrum för preventiv psykiatri.
Kan algoritmer hjälpa vården att förebygga suicid? Det undersöker Dimitra Rentouka i sin forskning. Genom att utveckla, validera och utvärdera digitala verktyg för suicidriskbedömning vill hon bidra till att stärka det preventiva arbetet inom psykiatrin och minska risken för suicid.
Drivkraften att börja forska grundar sig i övertygelsen att det finns stora och outnyttjade möjligheter att använda data och maskininlärning inom psykiatrin. Dimitra Rentouka är datalagerarkitekt och strateg inom businessintelligens. Hon delar sin tid mellan Region Uppsala och Uppsala universitet.
På regionen återfinns hon på Beslutsstöd, en enhet som tillhandahåller kvalitetssäkrad regiondata för olika typer av uppföljning och utveckling. Sedan i våras ingår hon som doktorand i Uppsala centrum för preventiv psykiatri. Dimitra ser en stor poäng med att ha ett ben i båda verksamheterna.
– Mina jobb kompletterar varandra; inom forskningen tänker jag alltid på hur resultat kan användas i den kliniska vardagen och inom regionsammanhanget hur vi med stöd av forskning kan vidareutveckla verksamheten. Samverkan är en nyckelkomponent för att lyckas, inte minst när det kommer till implementering, menar hon.
Utveckling av riskbedömningsverktyg
Dimitras forskning handlar om användning av algoritmer för suicidprevention. I sin första studie kommer hon att validera datan från riskbedömningsverktyget Oxford Mental Illness and Suicide Tool (OxMIS), framtaget av psykiatriprofessorn Seena Fazel vid Oxfords universitet.
OxMIS är ett webbaserat verktyg för suicidriskprediktion hos personer med schizofrenispektrumtillstånd eller bipolärt syndrom. Dimitra kommer att validera datan i en nyframtagen version av OxMIS, därefter använda samma dataset för att utveckla nya algoritmer.
Svenska dataset – en guldgruva
För valideringen kommer journaldata och registerdata samlade från fyra regioner i Sverige under perioden 1997-2025 att användas. Tillgång till denna typ av dataset kräver etiska godkännanden.
– Det mest intressanta med datamaterialet är att det är så omfattande och högkvalitativt, en riktig guldgruva faktiskt. Det ger stora möjligheter att bygga olika algoritmer, undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för riskbedömningar och analysera olika utfall, säger hon.
De första studierna berör specifikt personer med schizofrenispektrumtillstånd respektive bipolärt syndrom. Tanken är att doktorandprojektet ska täcka ett helhetsperspektiv kring suicidprevention från framtagning och utveckling av algoritmer till validering, implementering och acceptans.
– För att det ska bli verklighet krävs vidare forskning kring hinder och möjliggörare för implementering. Det handlar till exempel om hur och när informationen ska presenteras, vem som är mottagare och vem som agerar på vad. I den sista delen av doktorandprojektet kommer jag att fokusera på processer och organisation. Då blir cirkeln komplett, säger Dimitra Rentouka.
Prevention är nyckelordet
Uppsala centrum för preventiv psykiatri är en nystartad och tvärvetenskaplig centrumbildning. Det är ett sammanhang som kan ge flera synergieffekter, menar Dimitra.
– Prevention är faktiskt nyckelordet för mig. Inom suicid går det ju inte att behandla i efterhand. Enda sättet att agera är att proaktivt kunna identifiera de personer som har en hög risk att drabbas. I och med att mitt projekt ingår i centrumets arbete kommer jag att få möjlighet att ta del av fler perspektiv, andras kunskap och erfarenheter och berika mitt arbete med suicidprevention. Förhoppningsvis kommer även jag att bidra med mina erfarenheter i andras arbete, det ser jag mycket fram emot.
Maria Bergenheim
Uppsala centrum för preventiv psykiatri
- Uppsala centrum för preventiv psykiatri är ett nationellt forskningscentrum för tidiga insatser vid svår psykisk ohälsa och suicid.
- Centrumet etablerades den 1 december 2025 vid Uppsala universitet med ett tioårigt anslag från Forte och arbetar i nära samverkan med psykiatrin vid Akademiska sjukhuset, primärvården och kommunerna.
- Utgångspunkten är enkel: den som får stöd tidigt får en bättre prognos, men vården saknar i dag system för att nå människor i ett tidigt skede.
- Centrumet samlar forskare från medicin, psykologi, vårdvetenskap, hälsoekonomi, samhällsvetenskap och humaniora, tillsammans med personer med egen erfarenhet, för att ta reda på vilka tidiga insatser som fungerar, för vem, och hur de kan bli en del av vanlig vård.
- Arbetet omfattar flera tillstånd, bland dem psykos, bipolärt syndrom, perinatal psykisk ohälsa och suicid, och hela vägen från befolkningsinriktade insatser till stöd vid tidiga symtom.