Linnés familjeliv
Linné gifte sig 1739 med läkardottern Sara Elisabeth Moraea, ofta kallad Sara Lisa. Sara Lisa var en sträng mor och husfru. Pigorna fick stiga upp klockan fyra och arbeta vid spinnrocken, försovning bestraffades med örfilar. Det var säkert inte lätt att vara gift med Linné som ständigt arbetade och dessutom släpade in såväl smutsiga växter och exotiska djur som mängder av studenter och kollegor i deras hus.

Sara Lisa, Linnés hustru, som hon såg ut vid parets giftermål 1739. Porträtt av Johan Henrik Scheffel, kan ses på Linnés Hammarby. Uppsala universitet, Gustavianum.
Sonen Carl Linnæus d.y.

Carl von Linné d.y. efterträdde sin far. Målning av Jonas Forslund, Uppsala universitet, Gustavianum.
År 1741 föddes parets första barn Carl Linnæus d.y. Han hade både fördelar och nackdelar av att vara den store Linnés son. Förväntningarna var mycket stora från såväl fadern som omvärlden, kanske för stora. Även om allt tyder på att Carl med tiden blev ganska kunnig inom sin fars ämnen hade han helt klart inte dennes glöd och entusiasm för naturens riken. Carl hann dock publicera några mycket intressanta skrifter. Hans år 1781 tryckta Supplementum Plantarum är fortfarande aktuell.
En vän lär ha talat om för Carl von Linné d.y. att han hört att denne skulle bli sin fars efterträdare varvid Linné d.y. ska ha sagt ”Puh! – Min faders efterträdare; jag hade till och med hellre blivit soldat!”. Men så blev det trots allt. Carl von Linné d.y. blev utsedd till såväl doktor som professor, utan att någonsin ha behövt bevisa sina kunskaper i några tentamina eller disputation.
Carl von Linné d.y. hade redan året före Linnés bortgång efterträtt sin far och när denne dog arbetade sonen hårt med att bevara faderns naturaliesamling. Redan vid 42 års ålder, på hösten 1783, går han dock bort. Han gifte sig aldrig och namnet ”von Linné” får alltså en kort historia, eftersom han var den ende sonen.
Fyra döttrar
Linnés döttrar var fyra till antalet; Elisabeth Christina, 1743–82, gifte sig och fick två barn. Lovisa 1749–1839, gifte sig aldrig. Sara Christina, 1751–1835, gifte sig men förblev barnlös. Sophia, 1757–1830, gifte sig och fick ett barn.
Linné ville att hans döttrar skulle bli starka och duktiga hushållerskor och inga modedockor. Han var emot att de fick någon utbildning, de fick till exempel inte lära sig franska. Sara Lisa lät placera Sophia i en skola, då Linné vistades en tid i Stockholm. När Linné kom tillbaka tog han genast sin dotter ur skolan! Men gällde det botanik så kunde tydligen pappa inte motstå sina döttrars kunskapstörst, åtminstone inte ”Lisa Stinas”. Hon skrev en uppsats för Kungliga Vetenskapsakademien 1762, ”Anmärkningar rörande den indianska krassens blickande”. Sophia var den vackraste av döttrarna och sin fars favorit.
Så sade Linné om barnens paradis
Låt barnet ha sitt paradis,
tids nog drivs det därur av omsorgen.
Linnékuriosa: Om Sveden och Swedenborg
Familjen Moraeus släktgård Sveden, nära Falun, var plats för Linnés bröllop. ”Sveden” ingår i en känd svensks namn vid samma tid, filosofen Emanuel Swedenborg. Swedenborg och Sara Lisas pappa var kusiner.