Linnés liv
Carolus Linnaeus – Carl von Linné – är Uppsalas meste kändis genom tiderna. Vad gjorde honom berömd?
Visste du att Linné hade apor i Uppsala? Att han lät tillverka en mycket välbekant termometer och trodde att Eva erbjöd Adam en banan i paradiset? Visste du att han uppvaktade sin flickvän klädd i samedräkt?
Carl von Linné bodde större delen av sitt liv i Uppsala. Här kan du lära dig mer om hans liv.
Nedslag i Linnés liv
Från barnaåren i Småland och studier i Lund och Uppsala, till karriären som läkare och professor.
Varför är Linné världsberömd?
Linné försökte skapa ett system för klassificering och namngivning av hela världens natur. Det latinska namnet på etiketten i Linnéträdgården kan botanister från hela världen förstå. Siffrorna visar i vilken del av Linnés sexualsystem som växten hör hemma, i detta fall VI:3 (klass 6 – Hexandria, ordning 3 – Trigynia). Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
Linné klassificerade naturen på ett så pass bra sätt att detta system, kallat Systema naturæ, med tiden kom att användas över hela världen.
Han förenklade även sättet att ge vetenskapliga, internationella, namn på växter och djur. Namngivningssystemet, med två latinska namn för varje djur- och växtart, används fortfarande över hela världen och förenklar kommunikationen mellan olika länders forskare, trädgårdsodlare, fågelskådare o.s.v. Överallt skrivs de vetenskapliga namnen med latinska bokstäver.
Exempel: Alla Europas ornitologer vet vad en Parus major är. Men den danske fågelvännen kanske inte vet att det han kallar ”musvit” är detsamma som fransmannen kallar ”mésange charbonnière” och engelsmannen ”great tit”. Själva kallar vi Parus major för ”talgoxe”.
Lär vi oss de latiniserade vetenskapliga namnen, efter Linnés idé, behöver vi inte kunna de olika språkens namn. Till och med inom det egna språket kan ju en art ha flera dialektala namn. Talgoxe kallas på olika håll i Sverige för talgmes, talgsmack, talghatt, talgsmok, gulspink, talgtita, spickeköttsfågel, belmes, messeta, livstyckspojke, talgtrast, talg-Per, kött-månge; på latin har talgoxen bara namnet Parus major! Tacka Linné för det!
En snabbtur genom Linnés liv
| 1707 | 23 maj (13:e enligt dåtidens almanacka) föds Carl Linnaeus, fortsättningsvis kallad ”Linné”, i Råshult, Småland. |
| 1727 | studerar Linné medicin ett år i Lund. |
| 1728 | fortsätter Linné medicinstudierna i Uppsala. |
| 1732 | genomför Linné en forskningsresa genom Lappland. |
| 1734 | genomför Linné en forskningsresa genom Dalarna. |
| 1735 | doktorerar Linné i medicin i Harderwijk, Holland. |
| 1735–1738 | bor och arbetar Linné i Holland. Här publicerar han flera viktiga böcker. |
| 1735 | publicerar Linné första upplagan av Systema Naturae. |
| 1736 | publicerar Linné Fundamenta Botanica. |
| 1737 | publicerar Linné Flora Lapponica. |
| 1739–1741 | försörjer Linné sig som läkare i Stockholm. |
| 1739 | Linné är en av den Kungliga Vetenskapsakademiens grundare och dess förste preses. |
| 1739 | Linné gifter sig på Sveden, utanför Falun, med Sara Lisa Moraea. |
| 1741 | Linné blir utnämnd till professor i medicin vid Uppsala universitet. |
| 1741 | genomför Linné en forskningsresa på Öland och Gotland. |
| 1744 | blir Linné sekreterare i Vetenskapssocieteten i Uppsala. |
| 1745 | publicerar Linné Flora Svecica. |
| 1746 | genomför Linné en forskningsresa till Västergötland. |
| 1746 | publicerar Linné Fauna Svecica. |
| 1749 | genomför Linné en forskningsresa till Skåne. |
| 1751 | publicerar Linné Philosophia Botanica. |
| 1753 | publicerar Linné Species Plantarum, här genomförs tvånamnsystemet för växterna konsekvent för 1:a gången. |
| 1758 | köper Linné lantegendomen Hammarby, 13 km utanför Uppsala. |
| 1758 | publicerar Linné tionde upplagan av Systema Naturae, här genomförs tvånamnsystemet för djuren för 1:a gången konsekvent. |
| 1762 | kungens tidigare utnämning av Linnaeus till adligt stånd, under namnet Carl von Linné, bekräftas officiellt av Riksdagen. |
| 1778 | den 10 januari avlider Linné i Uppsala och begravs i stadens domkyrka |
Linnaeus eller von Linné – vad heter Carl egentligen?
Linné porträtterad av J. H. Scheffel 1755.
På Linnés tid var det vanligt att den som studerade till präst tog sig ett nytt namn, finare än det ursprungliga. Det nya namnet kunde vara en latinisering av namnet på något från hembygden, som hembyn eller familjegården. Vad är då ursprunget till namnet Linnæus/Linné?
Jo, två morbröder till Linnés far tog sig namnet Tiliander när de, från att ha varit bondsöner, skulle studera till präster. Idén fick de av att det fanns ett gammalt träd, en mäktig lind, vid gränsen till deras fädernesgård och gården i Jonsboda i Vittaryd socken i Småland. Lind heter Tilia på latin. När Linnés far Nils Ingemarsson skulle läsa till präst följde han sina släktingars exempel och tog sig namn efter den mäktiga linden, men han föredrog att ta det svenska ordet lind och göra om det så att det lät latinskt – Linnæus. Den gamla linden finns fortfarande kvar idag (2007), dock i rätt medfaret skick.
Carl von Linnés namnteckning.
När vi skriver om Linnés liv kallas han genomgående för "Linné". Rektorn vid skolan i Växjö föredrog dock att kalla honom Carolus Linnæus; Carl blir Carolus på latin. När Linné blev berömd utomlands hette han ännu Linnæus i efternamn. Därför kallar engelsmän, amerikaner och många andra honom fortfarande för Linnæus. Men egentligen heter han ju Carl von Linné; vilket är namnet han fick efter att ha adlats av kungen Adolph Fredrik 1757. Det blev kungjort officiellt i Rådet 1762.