Linné – på hundralappen 1986–2017
Vår tidigare hundralapp var faktiskt en fusklapp i ämnet Linné och Linnés vetenskap. Om du får tag i en äldre sedel kan du se alla de detaljer som finns beskrivna här. Även den nyare hundralappen från 2001 var dock rik på information, när det gäller de bilder som står omnämnda här.
Under ”...NOR” i ”KRONOR” kan du läsa Linnés namn och levnadsår.
Det här är Linné som han såg ut 1775, porträtterad av Alexander Roslin.
Så här såg Linnés akademiträdgård ut 1745, strax efter att Linné blivit professor i Uppsala och fått hand om dess skötsel. Byggnaderna är lite annorlunda nu och det växer många höga träd i trädgården idag – annars är det mesta sig likt.
De här två växterna tillhör samma art men ser olika ut. Arten heter skogsbingel, Mercurialis perennis, och har hamnat på hundralappen p.g.a. sitt intressanta sexualliv. Den är skildkönad, dioik, den ena växtindividen är en ”hona” och den andra en ”hane” (kan du se vilken som är vilken?). Skogsbingeln finns tämligen allmänt i Götalands kusttrakter men förekommer även i östra Mellansverige. Den finns rikligt i parken på Linnés Hammarby och på sin systematiska plats i Linnéträdgården.
Här har Linné velat visa en blommas olika delar. En yttre krans av foderblad och ovanpå dessa tre stycken kronblad. En böjd pistill som från en uppsvälld bas smalnar av mot märket längst ut. De tre ståndarna med sina smala strängar och knappar är samlade vid märket.
Linné hade ett ägg på sitt adelsvapen, då han menade att alla former av liv börjar med ett ägg. Här ser du ett ägg i genomskärning med gulan i mitten och luftblåsan högst upp.
Här jämförs ett frö med ägget. I genomskärning ser vi frövitan ”M” liknas vid äggets gula och vid ”H” livspunkten eller embryot.
I det som bara ser ut som en skugga, ovanför de handskrivna orden intill Linnés huvud, kan du med lupp se orden ”omnia mirari etiam tritissima” upprepade om och om igen. Orden är Linnés och betyder – man ska ställa sig förundrad till allt, även det mest alldagliga.
Förspel till växternas bröllop
De handskrivna orden intill Linnés huvud är hämtade från första sidan av Linnés första akademiska avhandling. Du skymtar (Ca)roli Linnæi och Præludia (Sp)onsalio(rum) (Pl)antarum Upsal 1729. Det är från samma skrift som bilderna ovan på skogsbingeln, blomman, ägget och fröet är hämtade. Præludia Sponsaliorum Plantarum betyder, ungefär, Om förspel till växternas bröllop. Det är här som Linné lägger fram sina idéer om växternas sexualliv.
På baksidan av hundralappen kan du se huvudet av ett honungsbi som suger nektar ur midsommarblomster, Geranium sylvaticum. På biets antenner, mundelar och främre benpar ser man små pollenkorn.
På blommans smala, utåtböjda strängar sitter ståndarknapparna och i mitten finns pistillen med stiftet som en pelare i centrum. Hos midsommarblomster mognar ståndarna innan pistillens fem märkesflikar öppnar sig, man säger att blomman är protrandrisk. På detta sätt minskar risken för självbefruktning.
Ett honungsbi som suger nektar ur midsommarblomster, Geranium sylvaticum.
Till vänster skymtar någonting runt fram. Det är ytan på en av pistillens märkesflikar, i mycket hög förstoring, där ett pollenkorn fastnat och en pollenslang växt ut och ner mellan utskotten, papillerna. I pollenslangen överförs de hanliga generna ner till pistillens fröämne, den honliga delen. Nere till höger ses de sexkantiga fasetterna i biets fasettöga. Fasetterna är färgade i blått vilket symboliserar att biet ser världen i blått.
Hundralappens baksida är gjord från fotografier av den världsberömde fotografen Lennart Nilsson.
Kan du komma på något annat lands sedel som innehåller så mycket information?
Så sade Linné om växternas blottade kärlek
Blommorna äro
växternas blottade kärlek
ur Deliciæ Naturæ, 1772
Linnékuriosa: Om Linné på svenska sedlar
Med all säkerhet har ingen svensk avbildats på så många sedlar som Linné. På senare tid har han ju förekommit på såväl den gamla 100-lappen som på 50-lappen innan det (baksidan). Hans bild har även synts på flera äldre sedlar. Överhuvudtaget är Linné en mycket avbildad person och det sägs att ingen 1700-talssvensk har porträtterats så mycket som Linné, utom kung Adolf Fredrik.