Svenska språket/nordiska språk B

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 5SV075

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
5SV075
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Svenska G1F
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Språkvetenskapliga fakultetsnämnden, 18 januari 2007
Ansvarig institution
Institutionen för nordiska språk

Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2006-05-29 och senast ändrad 2007-01-18.

Behörighetskrav

20 p/30 hp i Svenska språket/Nordiska språk A eller motsv.

Mål

Utbildningen syftar till att ge fördjupade kunskaper om de nordiska språkens struktur, historia och användning. Den skall ge kunskaper om sammanhanget mellan de skandinaviska grannspråken svenska, danska och norska samt god förståelse av de senare i tal och skrift. Den skall också ge översiktliga kunskaper om de andra inhemska språken i Norden. För övrigt syftar utbildningen till att ge fördjupade kunskaper genom ett antal valfria delkurser: dialektologi, grammatik och semantik, namnforskning, språkhistoria, språksociologi samt textanalys och textproduktion. Dessutom erbjuds en delkurs i fornisländska samt en uppsatskurs med fördjupning i ett valfritt ämnesområde.

Innehåll

Översikt över delkurserna

För delkurserna 2–5 väljs ett av alternativen

1 Nordens språk, särskilt danska och norska 4 p

2 a. Språksociologi 4 p b. Fornisländska 4 p

3 a. Språkhistoria 4 p b. Textanalys och textproduktion 4 p

4 a. Uppsats 4 p b. Dialektologi 4 p

5 a. Namnforskning 4 p b. Grammatik och semantik 4 p

Delkurs 1

Nordens språk, särskilt danska och norska 4 p

Kursen består av lektioner i de skandinaviska grannspråken danska och norska, samt översiktsföreläsningar om andra inhemska språk i Norden: isländska, färöiska, finska och samiska.

Delkursen skall orientera om språk- och kulturgemenskapen i Skandinavien och övriga Norden. Den skall ge elementär kunskap om uttal, ordförråd och grammatik i nutida danska och norska, samt öva förståelsen av dessa i tal och skrift. Den skall ge en översikt över dansk och norsk språkhistoria och språkvariation. För isländskan, färöiskan, finskan och samiskan lämnas en översiktlig redogörelse, vari skall ingå grunddragen i dessa språks uttal, struktur och historiska utveckling.

Delkurs 2

a. Språksociologi 4 p

Sambandet mellan den samhälleliga strukturen, individens sociala situation och den språkliga kommunikationens utformning studeras, t.ex. i olika institutionella eller yrkesmässiga miljöer. Samhällsutvecklingens inverkan på inhemska språkförhållanden och språkplanering liksom svenskan i internationellt perspektiv är viktiga studieområden. Härvid berörs också de praktiska och sociala konsekvenserna av kommunikationsproblem av olika slag. I kursen ingår obligatoriska övningar att analysera autentiska samtal. I en avslutande skriftlig uppgift sammanfattar och tillämpar de studerande under kursen vunna kunskaper.

b. Fornisländska 4 p

Delkursen skall, i anslutning till textstudier, ge grundläggande kunskaper i fornisländska, varvid särskild vikt läggs vid ljud- och formlära. Den skall också orientera om nordisk mytologi och om samhällsförhållandena på Island i gammal tid. Delkursen skall slutligen ge vissa kunskaper i nutida isländska, varvid såväl ljud- som formsystem uppmärksammas.

Delkurs 3

a. Språkhistoria 4 p

Delkursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i svensk språk- och stilhistoria samt ökade insikter i runologi. Ett urval texter som representerar olika tider och genrer studeras noggrant. Kursen skall också ge kännedom om historisk ordbildningslära och syntax.

b. Textanalys och textproduktion 4 p

Inom delkursen skall studierna i textanalys breddas och fördjupas, med klassisk retorik, stilistik och textlingvistik som teoretisk ram. De studerande skall dessutom ytterligare utveckla förmågan att i olika situationer använda sitt språk i tal och skrift.

Delkurs 4

a. Uppsats 4 p

Den studerande skall författa en uppsats, som baseras på en undersökning av något språkligt eller kommunikativt problem. Ämne bestäms i samråd med examinator. Den studerande skall aktivt delta i kursens uppsatsseminarier och där framlägga sin uppsats till granskning. Arbetet med uppsatsen syftar till att studenterna skall tillägna sig ett vetenskapligt betraktelsesätt.

b. Dialektologi 4 p

Delkursen skall ge vidgade kunskaper om de svenska dialekterna, deras utveckling, indelning och nutida funktion. Den skall också ge grundläggande kunskaper om dialektologins teori och metod.

Delkurs 5

a. Namnforskning 4 p

Delkursen skall ge vidgade kunskaper om svenska ortnamn och personnamn och viss orientering om andra slag av egennamn. Kursen skall ge information om namnskickets utveckling och viktiga namnkategorier och om namnforskningens metodik och uppgifter.

b. Grammatik och semantik 4 p

Delkursen syftar till att ge de studerande fördjupade kunskaper i allmän och svensk grammatik och semantik.

Delkursen skall befästa och vidga de studerandes kunskaper i svensk grammatik och semantik samt öka deras insikter avseende möjligheten att problematisera kring språkliga beskrivningar. Delkursen skall även ge en orientering om moderna teoretiska infallsvinklar inom strukturellt inriktad språkvetenskap. Kursen bygger dels på arbete med handböcker, dels på diskussioner av pedagogiska och vetenskapliga uppsatser. I kursfordringarna ingår en särskild analysuppgift (satsanalys, enligt instruktioner, av en autentisk text om 300–400 ord).

Undervisning ges i form av föreläsningar, lektioner och seminarieövningar. Vissa moment kan förutsätta grupparbete och allmän närvaro.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och seminarieövningar.

Examination

I delkursen Uppsats avgörs godkännande och betygsgrad framför allt av uppsatsens kvalitet men även av den studerandes insatser vid seminariegruppens sammanträden. Övriga delkurser examineras genom skriftligt eller muntligt prov.

Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.

För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En student som underkänts i visst prov tre gånger har på egen begäran efter hänvändelse till prefekten möjlighet att byta examinator eller examinationsform.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin