Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 högskolepoäng och Kostvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör första kurs av huvudområde Kostvetenskap.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Mål

Övergripande mål för hela kursen är att studenten, enskilt och i grupp, muntligt och skriftligt ska kunna presentera och diskutera utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

Matvanor, näringsrekommendationer och kvantitativa kostundersökningsmetoder 9 hp.

Efter avklarad delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt redogöra för olika gruppers matvanor utifrån nationella matvaneundersökningar och med internationella jämförelser
• redogöra för bakgrunden och grunderna till de Nordiska näringsrekommendationerna och kostråden, med hänsyn till både hälsa och miljömässig hållbarhet.
• känna till och tillämpa olika referensvärden och kostråd
• söka, kritiskt granska och värdera information inom nutritionsområdet
• beskriva, motivera val av och tillämpa kostundersökningsmetodik med kvantitativt forskningsperspektiv
• samla, beräkna och analysera kostundersökningsvariabler samt visa förmåga att tolka och tillämpa grundläggande statistik

Sociokulturella perspektiv på matvanor och kvalitativa metoder 4,5 hp.

Efter avklarad delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt redogöra för matvanor i relation till olika samhällssystem, sociala grupper och kulturer samt människors sociala interaktion och vardagsrutiner
• översiktligt beskriva grunden för samt tillämpa och motivera val av kvalitativa forskningsmetoder inom det kostvetenskapliga området

Kemi, fysiologi och energiomsättning 7,5 hp.

Efter avklarad delkurs ska studenten kunna:

• översiktligt kunna redogöra för grunderna i oorganisk och organisk kemi samt tillämpa denna kunskap i stökiometriska- och lösningskemiska beräkningar
• förklara och redogöra för människokroppens grundläggande fysiologiska funktioner och anatomi, i synnerhet gällande kroppens näringshantering
• förklara hur regleringen av kroppens metabolism, aptit, energi-, vätske-, syra-bas och elektrolysbalans sker
• redogöra för, beräkna och värdera människans energi- och vätskebehov för olika individer vid varierande situationer, exempelvis vid olika grad av fysisk aktivitet

Näringslära 9 hp.

Efter avklarad delkurs ska studenten kunna:

• redogöra för digestion, metabolism och funktion samt behov av näringsämnen hos människan
• redogöra för uppbyggnaden samt förekomsten av näringsämnen i olika livsmedel och olika koster
• ge exempel på övriga bioaktiva ämnen i kosten, dess funktion och förekomst
• översiktligt beskriva och diskutera samband mellan kost och hälsa via tillämpning av pedagogiska modeller och hållbarhetsperspektiv

Innehåll

Kursens fokus är att öva färdigheter till självständig kritisk granskning i nutritionsrelaterade frågor utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Med grund i de nordiska näringsrekommendationerna, åskådliggörs olika gruppers näringsbehov och matvanor samt belyser hur matvanor kopplar till miljöaspekter Värdering och analys av näringsintag övas. Du tränas i kvantitativa metoder och praktiska färdigheter i kostundersökningsmetoder och skriver en rapport i relation till detta. Du lär dig även grunden för kvalitativa forskningsmetoder på området. Kursen belyser vidare hur matvanor skapas i en samhällelig kontext. I kursen studeras även de olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad och förekomst i såväl livsmedel som människokroppen och genom beräkningar tillämpas grunderna i oorganisk och organisk kemi. Vidare behandlas näringsämnenas funktion, digestion, absorption och metabolism kopplat till energiomsättning, fysisk aktivitet och hälsa.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, laborationer, seminarier, grupparbeten, räkneövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga redovisningar samt praktiska och teoretiska prov. För varje skriftlig examination ordnas en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen minst en gång om året. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända enligt givna kriterier baserat på lärandemålen, samt att studenten aktivt deltagit i obligatoriska moment som exempelvis angivna redovisningar, laborationer, seminarier och grupparbete.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten ska betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras. Vidare ska kriterier för betygsgrad godkänd anges.