Är programmet rätt för dig?

I skolan tyckte Simon Brudzewski att språkämnena var tråkiga. Som student på Språkvetarprogrammet har han upptäckt en ny värld.

Simon kommer från Hannover i Tyskland, där han växte upp. Efter gymnasiet bestämde han sig för att läsa sin universitetsutbildning i Sverige, bland annat eftersom han lockades av det mindre hierarkiska svenska utbildningssystemet. Han gick en behörighetsgivande utbildning i Linköping och läste svenska, och då upptäckte han hur intressant det är med språk. Något som förvånande honom, eftersom han inte hade upplevt det så tidigare.

– Jag såg inte något övergripande mönster när jag läste språk i skolan. Det var bara jobbigt att sitta och plugga glosor.

Sedan våren 2023 är Simon student på Språkvetarprogrammet i Uppsala. Hans huvudområde är lingvistik, vetenskapen om det mänskliga språket och den mänskliga språkförmågan. Det är framför allt språk som fenomen som intresserar honom – inte de enskilda språken, utan hur språk fungerar. Simon brukar använda liknelser när han försöker förklara för människor vad lingvistik är:

– Jag brukar jämföra med biologi och säga att man kan läsa allt om en enskild djurart eller växtart. Biologins motsvarighet till lingvistik blir då att lära sig hur djurceller fungerar generellt eller hur fotosyntesen fungerar för alla plantor.

Redan första terminen på Språkvetarprogrammet kände han att han hamnat rätt. Framför allt gillar han att utbildningen inte bara handlar om indoeuropeiska språk och inte bara om talade språk. Själv valde han att inrikta sin kandidatuppsats på en jämförelse mellan det svenska, det finlandssvenska och det portugisiska teckenspråket.

Simon är nöjd med sitt val av utbildning:

– Det är kul att det finns ett program med så många perspektiv och inriktningar. Och det är kul att vara omgiven av människor som alla är intresserade av språk.

Intervju av Hanna Sofia Rehnberg, våren 2025

Bror Tersmeden har alltid varit intresserad av språk. På gymnasiet gick han naturvetenskapsprogrammet och läste både tyska, franska och extra engelska. Men det var först som student på Språkvetarprogrammet som han mötte språkvetenskapen.

– Nu har jag fått ett helt annat perspektiv på vad språk är, säger han.

Bror påbörjade först en naturvetenskaplig utbildning på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, men insåg snart att det var humaniora han ville ägna sig åt. Våren 2023 blev han student på Språkvetarprogrammet. I början var han förvånad över att det är så lite schemalagd undervisning jämfört med utbildningen på SLU.

– Först tyckte jag det var skönt att inte behöva gå upp så tidigt varje dag. Jag fattade inte att det är lika mycket jobb att plugga språk. På många sätt kan det till och med vara svårare, eftersom det krävs mycket självdisciplin och en stor insats för att på djupet lära sig ett nytt språk.

Som huvudinriktning har Bror valt ryska och han beskriver det som ”helt annorlunda än alla andra språk jag läst”. Tillsammans med flera kursare har han bildat en studiegrupp. De sitter ofta ihop från 9 till 17 på dagarna och pluggar. Redan under första terminen lärde han sig tillräckligt mycket av språket för att kunna tala med ryssar på internet, något som han numera gör ofta.

Bror säger att han trivs ”som fisken i vattnet” på Språkvetarprogrammet. Han uppskattar att läsa språk på ett annat sätt än i gymnasiet. I stället för att bara sitta och plugga glosor och fraser lär han sig nu att analysera språk och får en förståelse för varför språk fungerar som de gör.

Från Språkvetarprogrammets första termin minns han särskilt kursen i sociolingvistik.
– Sociolingvistik handlar om språkets roll i olika sociala sammanhang, hur språket används och hur olika identiteter kan formas genom språket.

Ett annat starkt minne är när läraren på kursen Världens språk lät dem lyssna på en inspelning från Papua Nya Guinea.

– Vi fick höra när de pratade ett språk som bara har tjugo talare. Vår lärare hade varit där och gjort inspelningen. Jag skulle vilja resa runt på liknande sätt och forska på minoritetsspråk i före detta Sovjetunionen, säger Bror, som har siktet inställt på en framtid som språkforskare.

Intervju av Hanna Sofia Rehnberg, våren 2025