Nytt EU-projekt om hur digital teknik används för könsbaserat våld

Thomas Wimark, lektor vid Kulturgeografiska institutionen, deltar i EU-projektet Tracking and Countering Technology-Facilitated Gender-Based Violence through Evidence-based Approaches across the Conflict–Refuge Continuum in Europe (TRACE) som koordineras vid Birmingham universitet.

Vad ska ni göra i projektet?
– Vi ska fokusera på teknologiförmedlat könsbaserat våld – alltså situationer där digital teknik används för att möjliggöra eller förstärka våld mot kvinnor. Vi ser att denna typ av våld ökar kraftigt i konflikt- och flyktingkontexter, där digitala plattformar skapar möjligheter för gränsöverskridande, anonyma och långvariga övergrepp. Forskning och rapporter visar tydligt att flyktingkvinnor drabbas särskilt hårt.

– Det finns flera aktuella exempel på detta. ISIS använde exempelvis krypterade appar för att kontrollera och sälja yazidiska kvinnor och flickor. I Ukraina dokumenteras hur bilder och filmer av sexuellt våld mot ukrainska kvinnor sprids på plattformar som Telegram. Den här typen av fall illustrerar hur teknologin idag kan förstärka och förlänga våldet – ofta långt bortom den fysiska händelsen.

– Trots att fenomenet är väl känt saknas det både data och systematiska analyser som visar vilka typer av teknologiförmedlat könsbaserat våld som förekommer och hur de är kopplade till varandra genom hela flyktförloppet. Det är den luckan vårt projekt vill fylla. 

Vilka delar ska Uppsala universitetet hantera projektet?
– Vår roll i projektet är att systematiskt gå igenom och analysera ett stort antal asylbeslut för att kvantitativt undersöka hur vanligt teknologiförmedlat könsbaserat våld är bland de kvinnor som söker asyl i Sverige. Detta är världsunikt, eftersom det i dag inte finns någon representativ data som visar omfattningen av denna typ av våld. Det arbetet kommer jag att leda vid Kulturgeografiska institutionen.

– Utöver detta kommer min kollega, Aleksandra Lebedeva vid Nationellt centrum för kvinnofrid, att genomföra intervjuer med både representanter från flyktingorganisationer och överlevare av könsbaserat våld. Syftet är att få en djupare förståelse för hur teknologi används för att förfölja, kontrollera och utöva våld mot kvinnor i flykt.

Vad hoppas ni uppnå?
– Jag hoppas att vi genom projektet kan synliggöra omfattningen av teknologiförmedlat könsbaserat våld och därigenom få upp frågan högre på den politiska och offentliga agendan. När vi kan visa hur utbrett och systematiskt det är skapas också bättre förutsättningar för att förebygga och stoppa det.

– Samtidigt vill vi tydliggöra bredden av alla de olika former som teknologiförmedlat könsbaserat våld kan ha. Genom att synliggöra den variationen kan vi öka förståelsen i samhället och förbättra stödet till alla kvinnor som utsätts, oavsett om det gäller de som flytt sitt land eller de som flytt sitt hem.

Anders Berndt