USA:s demokrati i fokus för symposium

Hur befogad är egentligen frågan om den amerikanska demokratins slut?

– Frågan är givetvis något provokativ och öppen för diskussion. Men tyvärr är den grundad i både lång- och kortsiktiga utvecklingar som innebär ett betydande hot mot den liberala demokratins fortlevnad i USA.

Det amerikanska politiska systemet lider redan i utgångsläget av ett demokratiskt underskott. Principen om ”en person, en röst” gäller inte i USA. Konstitutionen underlättar snarare för minoritetsstyre, genom exempelvis systemet med elektorskollegiet i presidentval, senatens sammansättning – som ger oproportionerlig makt till invånare i små delstater – och processen för utnämning av domare i Högsta domstolen.

Ovanpå detta finner vi idag Trumps försök att öka presidentmakten och inskränka demokratin. Listan på det kan göras lång. Det inkluderar hans systematiska förnekande av valresultat, politisering av justitiedepartementet och rättssystemet, och nedmontering av pressfrihet, yttrandefrihet och akademisk frihet.

Trump har också accelererat förstörelsen av det offentliga samtalet. Tilltron till media, politiker, myndigheter och universitet är överlag låg i USA, men framför allt är den politiskt polariserad. Många amerikaner lever därför idag i olika verkligheter. Konsekvenserna av detta är allvarliga och svåröverskådliga.

Samtidigt finns det ljusglimtar. Det stundande mellanårsvalet ser ut att bli ett vägskäl. Trots den negativa utvecklingen har amerikaner möjlighet att byta politisk riktning, både på federal och delstatsnivå. Något viktigt att följa är också civilsamhällets agerande. Protesterna mot ICE-räderna i Minnesota i januari var en vinst för det lokala civilsamhället. De så kallade No Kings-protesterna har under året vuxit i styrka jämsides frustrationen inom det republikanska partiet mot Iran-kriget och tilltagande kritik mot en fortsatt svår privatekonomisk situation för många amerikaner.

Varför är den här utvecklingen viktig att förstå för oss, även här i Sverige?

– Sverige är tätt sammanlänkat med USA ekonomiskt, militärt, socialt och kulturellt. Det är ett av världens mäktigaste länder, och därför finns både ett behov och en önskan att förstå vad som händer där. Även om Sverige översköljs av nyheter om USA så skrapar dessa mestadels bara på ytan. Vi förblindas lätt av nyhetsrapporteringens snabba växlingar.

Medias bevakning av USA handlar också övervägande om Donald Trump. Men presidentämbetet utgör bara en av tre delar av den federala statsmakten. Det går inte att förstå amerikansk politik utan att förstå betydelsen av Högsta domstolens och kongressens agerande, men också vad som händer på delstatsnivå.

Hur påverkar den senaste tidens utveckling det demokratiska läget i USA?

– Den amerikanska rösträtten har nedmonterats under en längre tid. Detta är inget som Trump varit ansvarig för, även om han och den republikanska kongressen försökt få igenom den så kallade SAVE America Act. Istället har detta skett på juridisk väg, genom domstolarna.

USA blev en fullvärdig demokrati först 1965 genom Voting Rights Act. Men idag är den lagen slagen i spillror, efter en rad beslut av Högsta domstolen, som Shelby County v Holder 2013 och Rucho v Common Cause 2019, och nu för ett par veckor sedan Louisiana v. Callais.

En konsekvens av detta är att delstater, utan federal översyn, får skapa distrikt för val till representanthuset som begränsar svarta amerikaners och etniska minoriteters röst. Risken är att många amerikaner nu kommer förlora sin demokratiska representation.

Till sist – vem tycker du ska delta i symposiet?

– Vi vill borra djupt i ett ämne som är mer komplicerat än nyhetsbevakningen som regel ger sken av. Jag hoppas därför att symposiet blir värdefullt både för de som intensivt följer amerikansk politik, och de som inte gör det. Känner man sig utmattad av nyhetsflödet är detta ett utmärkt tillfälle till insikt och överblick.

Emma Hallberg Gardell