Sjuksköterskestudenter tränar på att ställa frågor om våld

Det kommer in en äldre kvinna med rullator i rummet där det står en sjukhussäng. Bredvid sängen står en rullvagn med instrument samt två stolar. Kvinnan sätter sig på sängen och tar av sig sina solglasögon. Hon är på sitt årliga besök på vårdcentralen för att kontrollera sitt blodtryck. Två kvinnliga sjuksköterskestudenter tar emot henne och efter en pratstund ber en av dem kvinnan att ta av sig tröjan för att kontrollera blodtrycket. Då ser de att hon har blåmärken på armarna.

Delmomentet med simulering, där studenterna tränar på fiktiva vårdsituationer i en övningsmiljö, infördes under höstterminen 2023. Det lades till i den så kallade strimman ”våld i nära relation” efter att studenterna efterfrågat ett praktiskt moment. Delkurserna i strimman hade dittills enbart innehållit föreläsningar och seminarier.

– Studenterna ville öva på verkliga situationer. Det finns en osäkerhet i att ställa frågor om utsatthet för våld men också i att hantera svaret. Det är viktigt för studenterna att få verbalisera dem i en tillåtande och trygg miljö för att kunna möta patienterna på ett bra sätt när de är färdiga sjuksköterskor, säger Emma Edberg Matei, adjunkt och doktorand i omvårdnad vid fakulteten för hälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Säkerhet skapas med övningen

Det var Emma Edberg Matei som tillsammans med sina kurskamrater tryckte på för att kursmomentet skulle införas. Hon saknade själv möjligheten att få öva på att ställa frågor om våldsutsatthet under sin utbildning till sjuksköterska. I en masteruppsats genomförde och undersökte Emma Edberg Matei tillsammans med kollegan Jeanette Johansson en intervention för ambulanssjuksköterskor som innehöll en simulering med frågor om våld.

– Ambulansen ger en unik möjlighet att ställa frågor om våld. Sjuksköterskan får ofta komma in i patientens hem och dessutom är personalen ensam med patienten i ambulansen, säger hon.

Studien visade att övningen gjorde ambulanssjuksköterskorna säkrare på att ställa frågor vilket gjorde att fler våldsutsatta patienter upptäcktes.

Samma erfarenheter uttrycker studenterna på sjuksköterskeprogrammet – de blir stärkta och hjälpta av övningen. En av dem säger efteråt under den avsatta tiden för reflektion:

– Jag tar med mig att jag också ska fråga om det som inte alltid syns. Och att det aldrig skadar att ställa frågor om utsatthet för våld till alla patienter.

En annan student säger:

– Det är bra att ha provat att ställa frågorna, det är ju något helt nytt och man vet inte vad man får för svar. Svaret kan ju handla om vad som helst, vilket ju skiljer sig från annat som vi frågar om och som är inriktat på det rent medicinska.

Examineras i samband med simuleringen

Ett av lärandemålen som också examineras under simuleringen är att studenterna ska kunna identifiera, bemöta och agera i möten med personer som är våldsutsatta med utgångspunkt i relevant kunskap, etiska principer och professionellt förhållningssätt. Emma Edberg Matei går igenom lärandemålen inför övningen för att göra studenterna förberedda på examineringen.

Totalt träffar studenterna tre patienter i olika åldrar och i olika vårdsituationer, till exempel inom primärvården och inom psykiatri.

– Vi tittar mycket på hur studenter bemöter patienterna. Hur de ställer frågorna, hur de hanterar svaret och om de tar upp någon åtgärd med patienten, säger Emma Edberg Matei.

Vid övningen tipsar studenterna bland annat om NCK:s stödlinjer som ett sätt för patienten att ta ett första steg ut ur utsatthet för våld. Den fiktiva patienten på vårdcentralen får ett kort med telefonnumret till Kvinnofridslinjen.

– Att studenten vet vart patienten kan hänvisas är viktigt. Vid examineringen är vi även uppmärksamma på om studenten, i de fall där det framkommer att patienten har barn, informerar om att de som medarbetare i vården måste göra en orosanmälan till socialtjänsten. Under kursmomentet tränar vi också konkret på att fylla i orosanmälan, säger Emma Edberg Matei.