Västmanland, suppliker till länsstyrelsen 1758
Genom så kallade suppliker eller böneskrifter hade alla i Sverige rätt att framföra sin sak. Enligt en förordning från 1680 skulle detta först ske till kungens ställföreträdare ute i länet, det vill säga landshövdingen, som skulle behandla ärendet innan supplikanten hade rätt att skriva direkt till kungen.
I supplikerna som inkom till länsstyrelsen i Västmanland år 1758 hittar vi olika slags tvister och förfrågningar från Västmanlands läns invånare. I supplikerna kan man hitta uppgifter om kvinnors och mäns försörjningsaktiviteter. Här får vi exempelvis i ett fall veta att arrendatorn Pär Ohlsson i Litslunda huggit skog och byggt allehanda hus på gården och i ett annat fall att soldathustrun Margaretha Olofsdotter ansökt om att få ut sin makes lön.
Så här ser första sidan av en av källunderlagets suppliker ut. Källa: Västmanlands landskansli I, D IV a:24, 17580301 Susanna Westerling, Lillhärads församling. Foto: Jezzica Israelsson
Läs mer
Jezzica Israelsson, ”Supplikmål till länsstyrelsen”, i Jonas Lindström (red.), Fantastiska verb: hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880 (Uppsala 2020).
Beskrivning av källunderlaget
Inom ramen för forskningsprojektet Gender and Work gjordes en pilotstudie för ett planerat delprojekt, "Arbete och anspråk. Försörjningens praktik och ideal i Sverige, ca 1760-1880” (forskare Jezzica Israelsson), varvid försörjningsaktiviteter i suppliker till länsstyrelsen i Västmanlands län 1758 registrerades. Syftet var att svara på frågor om vilka människor eller grupper av människor som sades utföra olika typer av arbete, och vilken betydelse detta utförande hade för till exempel genusarbetsdelningen.
- Antal fall: 9
- Antal aktiviteter: 128
- Antal ord källtext: 7 213
- Källtroget transkriberat: Ja
- Bilder av originalkällan i GaW: Ja (för 8 av 9 fall)
- Registrerat av: Jezzica Israelsson
Sök i GaW
Sök, analysera och sammanställ data i databasen GaW
Suppliker i GaW
Se vilka suppliker som finns i GaW