James labb

Vi är en nybildad forskargrupp som fokuserar på att förbättra vår förståelse av fitnesseffekterna av nya mutationer, genomets utveckling och proteomets utveckling. Gruppens mål är att dra nytta av den stora mängden befintliga genomiska och proteomiska data för att bättre förstå mönster av molekylär evolution över en mängd olika tidsskalor, med hjälp av beräkningsbiologiska och bioinformatiska metoder. Vi är särskilt intresserade av att förstå mutationsrobusthet, vilket är individers förmåga inom populationer att uttrycka liknande fenotyper, trots förekomsten av underliggande genetisk variation i egenskaper. Om du är intresserad av att besvara stora frågor inom molekylär evolution genom bioinformatik och beräkningsbiologi, vänligen kontakta oss!

Populärvetenskaplig presentation

Hur påverkar nya mutationer organismer? Är de generellt sett gynnsamma, skadliga eller neutrala för individers överlevnad, och i vilken utsträckning? Dessa frågor är viktiga för vår förståelse av den evolutionära processen. Vårt arbete undersöker sambandet mellan fenotyper, hur organismer ser ut; genetisk variation, de olika mutationer som en population har; och hur väl populationer och arter kan anpassa sig. Vi är beräkningsbiologer, och för att bedriva vår forskning använder vi befintliga data över ett brett spektrum av arter, inklusive bakterier, växter och djur. Vi närmar oss våra forskningsfrågor genom att titta på mönster av genetisk variation över hela genomet, och genom att undersöka proteinfenotypisk variation och genetisk variation både mellan arter och över hela genomet.

Forskning

Våra forskningsprojekt är indelade i tre huvudområden, där vi fokuserar på en rad olika evolutionära frågor:

  1. Proteiners evolverbarhet och mutationsrobusthet

Har mutationsrobusta proteiner större evolverbarhet? Är mutationsrobusta proteiner mer genetiskt diversifierade? Används mutationsrobusta proteindomäner i ett större utbud av proteiner med flera domäner?

2. Fenotypisk proteindiversitet

Proteindomäner genomgår både artbildning och duplikationshändelser under evolutionära tider. Men vilken typ av evolutionära händelser korrelerar med proteiners fenotypiska diversifiering? När observerar vi adaptiv evolution?

3. Fitnesseffekterna av nya mutationer och genomorganisation

Hur påverkar genomorganisationen nivån av selektiv begränsning som verkar på mutationer? Skiljer sig fördelningen av fitnesseffekter av mutationer i gener i mer komplexa, sammankopplade nätverk eller i mer komplexa arter från fördelningen för gener i enkla nätverk, eller i arter med lägre komplexitetsnivåer?

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin