Reflektionsseismiska undersökningar för CCS geologisk karaktersering i Trelleborgområdet, södra Sverige

Projektet är en fortsättning av ett samarbete inom Sveriges geologiska undersöknings (SGU) regeringsuppdrag att bättre förstå potentialen för att lagra CO2 inom svenskt territorium. År 2023 utfördes reflektionsseismiska undersökningar på södra Gotland i Sudret-området där två borrhål hade borrats med hjälp av Riksriggen, den nationella forskningsinfrastrukturen för vetenskaplig borrning, som drivs av Lunds universitet (www.riksriggen.se). Denna kombination av borrning och seismiska data från ytan möjliggör att resultaten från borrhålen kan extrapoleras till ett större område. Sudret- och Trelleborgsområdena är av särskilt intresse eftersom de geologiska förhållandena på dessa platser förväntas vara liknande de under havet utanför deras respektive lägen. Båda platser har sedimentär berggrund som anses vara särskilt lämpligt för geologiskt lagring av CO2. Men det är utanför kusten där den verkliga potentialen för lagring av CO2 finns inom svenskt territorium, eftersom större delen av landområdet består av (olämplig) prekambrisk berggrund. Dessutom finns för närvarande en gräns för hur mycket CO2 som får injiceras i underjorden på land, endast 100 kiloton. Det är betydligt billigare att borra på land än på havet, så strategin är att göra en undersökningsborrningen på land med seismiska data insamlade både på land (av UU) och till havs (av SGU). Detta kommer att ge en bättre förväntningsmodell för de offshore-förhållandena och mängden CO2 som kan lagras, troligen i storleksordningen en gigaton. Alternativet till lagring inom svenskt territorium är att skeppa CO2 till anläggningar utanför Norge.

De seismiska data som samlades in på Gotland visade sig vara mycket användbara, men samlades in över ett relativt litet område. Vi kommer nu att samla in data längs flera profiler som sträcker sig i längd från 5 km till 25 km. Två profiler kommer att korsa borrplatserna (där borrningen utförs med Riksriggen) och två kommer att korsa en större förkastningszon. Djupet av intresse i Trelleborgsområdet är 1600 m, jämfört med 800 m på Gotland (800 m. Därför kommer en kraftigare källa att användas, en medelstor vibrator, jämfört med en 400 kg viktsläpp på Gotland. Insamlingen kommer att starta i början av oktober med cirka 450 inspelningsenheter. De kommer att placeras med 20 m mellanrum längs profilerna och källan kommer att aktiveras vid så många av inspelningsplatserna som möjligt. En stor utmaning i insamlingen är att det mesta kommer att ske längs allmänna vägar, vilket kräver noggrann planering och tillstånd för att hantera logistiken. På Gotland skedde insamlingen längs privata vägar eller i terrängen. De seismiska data kommer att bearbetas vid Geofysikprogrammet och tolkas tillsammans med SGU-geologer. Lunds universitet kommer att utföra geofysisk loggning när borrhålen är klara. Borrhålen, som ska vara helt kärnborrade, loggningsdata och de seismiska data kommer att utgöra en basis för geologisk tolkning i närheten av borrhålen och längre bort. Det förväntas att seismiska undersökningar i borrhålen också kommer att utföras vid ett senare tillfälle. Dessa mätningar kommer att möjliggöra bättre djupomvandling av de seismiska data och identifiering av anomala zoner i borrhålen. Beroende på vilken metodik som används kan de seismiska data från borrhålen också ge högupplösta bilder av den geologiska strukturen och bättre identifiering av primära reflektioner kontra multiplar.