Forskningsinfrastruktur

I Uppsala har vi en av världens äldsta vädermätningar, över 300 år av kontinuerliga mätningar. Vädermätningar startade år 1722 av bland andra Anders Celsius och väderobservationerna fortsätter än idag vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Genom att mäta väderhändelser kan vi se hur vädret och temperaturen varierar över tid vilket ger oss viktiga pusselbitar när det gäller att förstå vårt nuvarande klimat.

Gå till Celcius vädermätningar

Kontakta ansvarig: Erik Sahlée.

Forskningsprogrammet Mineralogi, petreologi och tektonik driver fältemissionsmikrosonden Electron Probe Microanalyzer, en JXA-8530F JEOL HyperProbe, som är utrustad med fem kristallspektrometrar (WDS), samt sekundära (SE), reflekterande elektrondetektorer (BSE) opch cathodoluminescencedetektor (CL). Mikrosonden utför kvantitativa kemiska analyser på mikrometerskala, och kan avbilda mineral eller material ner till nanometerskala. Kvantitativa elementanalyser görs från grundämnena beryllium till uran, vilket motsvarar 90 % av det periodiska systemet. Instrumentet införskaffades med ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Intresserade användare av mikrosonden, vänligen kontakta Daniel Buczko för priser och villkor.

Erkenlaboratoriet är ett laboratorium som drivs av Institutionen för ekologi och genetik. Sjön har en yta på 23,7 km2 och ligger 50 km öster om Uppsala. På ön Malma i östra delen av sjön driver meteorologigruppen vid Institutionen för geovetenskaper en instrumenterad mast. Masten är utrustat med instrument för att kunna mäta hur mycket metan, koldioxid, vattenånga och värme som strömmar till och från sjön. Ytterligare instrument information om hur vädret är på platsen dvs. vindhastighet och riktning, lufttemperatur, luftfuktighet och lufttryck.

Se pågående mätningar här.

Se en karta över Erken.

Laboratoriet är också en del av den svenska nationella infrastrukturen för ekosystemforskning, (SITES).

Läs mer om SITES.

ECORD, European Consortium for Ocean Research Drilling, är ett konsortium för vetenskaplig havsborrning, som en del av International Ocean Discovery Program (IODP) "Exploring the Earth under the sea" och tidigare Integrated Ocean Drilling Program - IODP från 2003 till 2013.

Forskningen inom IODP omfattar ett brett spektrum av grundläggande och tillämpade frågor för samhället, såsom klimat- och havsförändringar, biologisk mångfald och livets ursprung, jorden i rörelse inklusive studier av jordbävningsprocesser samt jordens struktur och dynamik i förhållande till dess ytmiljö.

Läs mer om ECORD

EPOS är en forskningsinfrastruktur för vetenskapliga data och tjänster som rör den fasta jorden. Genom att göra data allmänt lättillgängligt blir det enkelt att komma åt data från ett flertal länder och discipliner på ett och samma ställe, och kombinera dessa data på nya sätt för innovativ forskning, t.ex. för analys och visualisering. Denna forskning kan vara ren nyfikenhetsforskning för att bättre förstå varför jorden ser ut som den gör. Utöver detta är EPOS viktigt i tillämpad forskning som t.ex. syftar till att försöka förutse kommande jordbävningar, vulkanutbrott och jordskred.

Läs mer om EPOS

När forskningsverksamheten vid Hans Rambergs Tektoniska Laboratorium (HRTL) utvärderades år 1993 av en internationell grupp, vald av Svenska Vetenskapsrådet, beskrevs den som ”ett mästerverk inom svensk vetenskap”. En senare utvärdering genomfördes 2011 där den internationella panelen bedömde HRTL som en "bland de världsledande laboratorierna inom experimentell strukturgeologi".

Hans Rambergs Tektoniska Laboratorium är utrustat med två stora deformationsriggar med varierande lastgeometri vid normal gravitation, och, något som är unikt i Europa, två högkapacitet-centrifuger som tillåter tektoniska experiment med stora "g-krafter". Laboratoriet är nu även utrustat med en toppmodern 3D- laserscanner som avbildar objekt i fullfärg med laserprecision. Denna scanner gör det möjligt att progressivt bevaka och analysera deformation samtidigt som modellen är aktiv.

Läs mer om Hans Ramberg tektoniska laboratorium (HRTL).

För att få tillgång till HRTL, kontakta Hemin Koyi för priser och villkor.

International Continental Scientific Drilling Program (ICDP) är ett internationellt borrkonsortium som Sverige deltar i. ICDP är ett internationellt program för landbaserad djupborrning som utforskar strukturer, processer i berggrunden och den geologiska utvecklingen av vår planet, frågor som är direkt kopplade till teman av samhällelig relevans, såsom hållbara geokällor, klimat och naturliga faror.

Läs mer om International Continental Scientific Drilling Program (ICDP)

Genom att kombinera en diamanttryckcell (DAC) med laserupphettning är det möjligt att utsätta material för tryck- och temperaturförhållanden som är likvärdiga med planeters inre. Den här tekniken har anpassats till ett stort antal analytiska områden, som sträcker sig allt från polariserade optiska studier under mikroskop till avancerade spektroskopiska analyser vid synkrotronanläggningar. Idag möjliggör DAC-tekniken att vi kan observera in-situ fasomvandling och möjliggör karakterisering av material med en nästan atomär upplösning. Detta har revolutionerat de planetära- och materialvetenskapliga forskningsområdena.
Kontaktperson: Peter Lazor

Observatoriet i Marsta ligger i ett jordbruksområde några kilometer norr om Uppsala. Här har man gjort meteorologiska mätningar sedan slutet av 1940-talet. De nuvarande mätningarna görs främst från en 30 m hög mast. På masten finns instrument som mäter temperatur- och vind på flera höjder, luftfuktighet, lufttryck samt mätningar av luftturbulens. Detta inkluderar mätningar av hur mycket vattenånga, värme och koldioxid som tas upp eller avgår från det omgivande landskapet. Dessutom mäter vi marktemperaturen och hur mycket nederbörd som faller. På en egen plattform mäter vi sol- och markstrålning.

Se aktuella mätningar här.

Platsen är också utrustad med flera grundvattenrör och är platsen för luftkvalitetsmätningar för SLB-analys tillsammans med Östra Sveriges Luftvårdsförbund.

För att undersöka områden med hög jordskalvsaktivtet, eller för storskaliga strukturundersökningar, behöver man utöver permanenta seismiska stationer ibland ställa ut seismometrar temporärt för att göra förtätade mätningar av hög kvalitet. Geofysikprogrammet förfogar över 19 mobila instrument som kan mäta markrörelser ner till amplituder av några få nanometer per sekund. Tillämpningarna varierar från lokala studier av ”ovanlig” seismicitet, till stora projekt – nationella som internationella – inom Sverige såväl som utomlands. Exempel på områden vi undersökt är Pärviförkastningen i norra Sverige, samt vulkanen Katla på Island.

Laboratoriet består av två högpresterande stationära och portabla Ramanspektroskopiska system som gör det möjligt att studera mineral både vid omgivande och extrema förhållanden i en diamanttryckcell. Ramanspektroskopi används för identifiering och karakterisering av jordens material i flertalet geologiska och miljöinriktade studier.

Kontaktpersoner: Peter Lazor och Jaroslaw Majka.

Riksriggen är en nationell forskningsinfrastruktur för djupborrning som tillhandahåller en välutrustad borrigg. Riksriggens organisation bistår forskargrupper i frågor avseende borrning, geologisk och mikrobiell provtagning, geofysisk kartläggning, hydrauliska och mekaniska tester i borrhål, både operationellt och under planeringsfasen så att projekten kan uppnå högsta vetenskapliga kvalitet. Lund universitet är värd för Riksriggen och övriga medverkande lärosäten är Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet och Linnéuniversitet. Denna forskningsinfrastruktur bedöms av Vetenskapsrådet vara av nationellt intresse och får finansiering från Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI).

Läs mer om Riksriggen

På uppdrag av regeringen samlar SNSN in seismologisk data från jordskalv i Sverige och utomlands. Denna data används bl.a. för att öka kunskapen om de pågående deformationsprocesserna i den svenska jordskorpan – t.ex. samspelet mellan kontinentalplattornas rörelser och landhöjningen efter inlandsisen – och för att studera strukturen i jordskorpan och den övre manteln.

Det svenska nationella seismiska nätet (SNSN) består för närvarande av 67 moderna bredbandiga seismiska stationer utspridda över landet, från Skåne i söder till Lannavaara i Lappland i norr. Samtliga stationer är kopplade till en central dator i Uppsala via uppringbart modem eller internet.

Svepelektronmikroskop, scanning electron microscope eller SEM är en typ av elektronmikroskop som skapar bilder av föremål genom att scanna det med en elektronstråle med ett rastermönster. Elektronerna interagerar med atomerna på föremålet vilket i sin tur sänder tillbaka signaler om föremålets yttopografi, sammansättning och andra egenskaper som exempelvis ledningsförmåga.

Kontakta ansvarig Michael Streng

Det svenska vetenskapliga borrprogrammet (SSDP) stöder svenska intressen inom kontinental och oceanvetenskaplig borrning med tonvikt på de svenska medlemskapen i International Scientific Drilling Program (ICDP) och Integrated Ocean Drilling Program/International Ocean Discovery Program (IODP, via European Consortium for Ocean Research Drilling, ECORD).

Läs mer om The Swedish Drilling Program

Paleomagnetism är magnetism som bevarats i berg eller sediment. Studier inom paleomagnetism används för att förstå utveckling och variationer av jordens magnetiska fält samt för att återskapa positioner och rörelser av jordens tektoniska plattor (paleogeografi) under geologisk tid

Kontakta laboratorieföreståndare Bjarne Almqvist

Ju närmare jordytan vi vill undersöka, desto fler möjligheter har vi att tillgå. Detta kan verka paradoxalt, men det har sina förklaringar i att de kraft- eller vågfält som bär informationen från jordens inre dämpas eller slätas ut med djupet. Mest information finns alltså från strukturer nära jordytan, och vi har följaktligen flest möjligheter att mäta ytnära strukturer. Våra instrument täcker alltifrån DC-elektriska instrument, elektromagnetiska, magnetiska, och gravimetriska, samt seismiska (t.ex. refraktionsseismiska). Utöver det kan vi även göra mätningar i borrhål.