Ny antikroppsbaserad strategi visar lovande resultat för att förhindra njurskada och fibros
Forskare vid IGP, Karolinska Institutet och Northwestern University har identifierat en antikropp som skulle kunna användas som ett nytt sätt att behandla njursjukdomar. Det visas i en studie som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation.
Riikka Pietilä och Marie Jeansson (foton: privata)
Kronisk njursjukdom är en betydande global hälsoutmaning som drabbar hundratals miljoner människor världen över. I Sverige lever nära tio procent av befolkningen med kronisk njursjukdom där man succesivt förlorar njurfunktion, något som kan kräva dialys eller njurtransplantation. Kronisk njursjukdom är starkt kopplad till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, vilket är den vanligaste dödsorsaken i denna patientgrupp. Trots tillgängliga behandlingar finns det ett stort ouppfyllt medicinskt behov.
I den nya studien visar forskarna att aktivering av TIE2, ett viktigt signaleringsprotein i blodkärlväggarnas endotelceller, kan skydda njurens blodkärl och minska vävnadsärrbildning, så kallad fibros, i prekliniska modeller av kronisk njursjukdom.
Forskarna kunde aktivera TIE2 genom den innovativa antikroppen ABTAA. Den binder till och klustrar det vaskulära proteinet angiopoietin-2, vilket gör att angiopoietin-2 som är en naturlig hämmare omvandlas till en kraftfull aktivator av TIE2. Det gjorde att ABTAA inte bara kunde förhindra blodkärlskärlskador utan även minska skador i njurkanalerna och fibros.
– Genom att skydda kärlen kunde vi även bevara njurens mikromiljö och blockera de signalvägar som driver fibros. Våra fynd tyder på att TIE2-aktivering med ABTAA kan utvecklas till en ny behandlingsstrategi för kronisk njursjukdom, ett område där behandlingsmöjligheterna fortfarande är starkt begränsade.” säger Marie Jeansson, docent vid IGP, som har lett studien.
Studien gav också ny insikt om hur fibros i njuren uppstår. Till skillnad från tidigare antaganden visade resultaten att endotelcellernas dysfunktion inte leder till fibros direkt genom att endotelcellerna omvandlas till mesenkymceller, den sorts celler som ger upphov till fibros.
– Ett av de mest slående fynden är just den mekanistiska insikten. Vi kunde visa att endotelcellernas dysfunktion driver fibros indirekt genom att förändra njurkanalcellernas signalering så att de utsöndrar pro-fibrotiska signaler. Intressant nog såg vi också att TIE2-aktivering kunde undertrycka denna signalering och därmed minska fibros. Det förändrar vår förståelse av sjukdomen och pekar ut nya punkter för behandling, säger Riikka Pietilä, forskare vid IGP och studiens försteförfattare.
Sammantaget belyser resultaten från studien betydelsen av att skydda blodkärlen som en strategi för att bromsa utvecklingen av kronisk njursjukdom. Den pekar också på ABTAA som en lovande kandidat för framtida klinisk utveckling.