Nanoteknik ger hopp om säkrare diagnos av inflammatorisk tarmsjukdom

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utgör komplexa utmaningar för både patienter och sjukvård. Vetenskapen har ännu inte säkert fastslagit vad som orsakar sjukdomarna, men till de vanligaste symtomen hör diarré, buksmärtor, blod i avföring och feber. Likväl medför svårigheter att ställa rätt diagnos att det kan dröja många år innan behandling sätts in, men med en ny nanoteknik som presenteras i en aktuell avhandling vid Uppsala universitet väcks förhoppningar om att öppna helt nya dörrar i vården.

– Idag krävs invasiva ingrepp för att ens identifiera var i tarmen en inflammation finns och hur aktiv den är. För vuxna vårdtagare innebär det en plågsam process och för barn väntar riskabla nedsövningar, varpå tillgängliga behandlingar som bäst förmår lindra dessa smärtsamma, begränsande och ofta stigmatiserande sjukdomar. I studier av musmodeller och mänskliga celler har vi lyckats identifiera fyra proteiner som visar överuttryck vid inflammatorisk sjukdom, vilket försett oss med de biomarkörer vi behöver för att ta nästa steg, säger Shno Asad, doktorand vid Institutionen för farmaci.

I en uppföljande studie utvecklade Shno Asad i samarbete med Alexandra Teleki, forskare i läkemedelsformulering, en antikroppskonjugerad nanopartikel, konstruerad för att binda till de aktuella biomarkörerna. Genom att använda nanopartiklar som består av magnetisk järnoxid möjliggörs att med magnetkamera både lokalisera var tarminflammationen är och dess grad av aktivitet, information som är nödvändig för att ge patienterna rätt läkemedel vid rätt tidpunkt.

– I ett nyligen avslutat projekt ser vi i studier i möss hur våra partiklar binder som avsett till biomarkörerna vilket är en stark indikator på att vår teknik verkligen fungerar. Alltjämt återstår mycket arbete innan vi är redo att ta steget till studier i människa, men våra publiceringar väcker internationell uppmärksamhet, och då vi nyligen presenterade våra resultat vid en läkarkongress fick vi många positiva reaktioner.

Shno Asad har genomfört sitt doktorandprojekt med bas i Alexandra Telekis forskargrupp, och längs vägen samarbetat med Per Arturssons laboratorium för studier med fokus på Caco-2-celler, Máté Erdélyis plattform för NMR-spektroskopi och Mia Phillipsons forskningsmiljö för in vivo studier. Därutöver har närheten till kompetenscentret SweDelivers infrastrukturer utgjort en viktig tillgång, och just nu samlar patientmaterial vid Akademiska sjukhusets sektion för gastroenterologi in för vidare analys och verifiering av den nya metoden.

– Att lägga grunden till en ny teknik för diagnos av inflammatoriska tarmsjukdomar är en tvärvetenskaplig utmaning, så att via Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ha direkt tillgång till de kompetenser och resurser som krävs har varit absolut avgörande för att nå dit vi befinner oss idag. Nu hoppas jag att våra resultat på sikt ska bana väg för snabbare, säkrare och mer effektiva sätt att diagnostisera och behandla denna kroniska sjukdom, säger Shno Asad.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl