Retorik och det socialt imaginära

Beskrivning

Den moderna retorikvetenskapen begränsar sig inte till att undersöka språkets roll i politik, kultur och samhälle, utan inbegriper även studiet av i vid mening kommunikativa praktikers möjlighetsvillkor och betingelser – såväl historiska som teknologiska. Under det senaste decenniet har en skolbildning tagit form vid institutionen som fokuserar teoretiska problem kopplade till förändringar i och utveckling av kommunikationspraktiker och teknologier. Forskargruppen Retorik och det socialt imaginära utgör en samlingsplats för forskning kring och undersökning av dessa problemställningar.

Det socialt imaginära syftar på den symboliska matris genom och inom vilken en grupp människor, ett samhälle eller en kultur föreställer sig självt och agerar som kollektiv, världsformande aktör. Annorlunda uttryckt: Det socialt imaginära har att göra med hur en mänsklig grupp uppfattar och värderar sig själv genom sitt specifika sätt att forma sin värld, sina värderingar och sin plats i denna värld. Eller, med fokus på begreppet social betydelse: ”Det socialt imaginära är inte en samling idéer, utan snarare det som möjliggör och ger mening åt ett samhälles praktiker.” (Charles Taylor, Modern Social Imaginaries, Duke, Duke University Press, 2004, s. 91)

Det socialt imaginära är mångskiktat, finns i alla samhällen och är samtidigt specifikt för ett visst samhälle under en viss period i historien. Det utgör en grundläggande förutsättning för utvecklingen av mänsklig mening. Mot bakgrund av ett samhälles eller en epoks socialt imaginära blir det möjligt att beskriva hur detta samhälle skiljer mellan verkligt och fiktivt, jag och andra, vi och dem, gott och ont. Våra respektive samhällens socialt imaginära är vad som gör oss till de specifika människor vi är – samtidigt uppfattas det socialt imaginära ofta som en objektiv, neutral presentation och förståelse av verkligheten – vi människor rör oss i vår samtids och kulturs socialt imaginära som fiskar i vattnet.

Frågor relaterade till det socialt imaginära och hur det kan knytas till såväl retorisk teori som praktik har undersökts av forskare vid institutionen inom områden som bland annat kunskapsteori, lingvistik, idéhistoria, antropologi, politisk teori, ideologikritik, psykoanalys och kritisk teori.

Exempel på ämnen som ingår i detta vida fält är retoriska perspektiv på människans och kunskapens villkor; hur doxa och ideologier påverkar förståelsen av begrepp som våld eller frihet, eller påverkar sociala praktiker från diplomati till memekultur; dataspelens retorik; masspsykologins återkomst; propagandans roll och former i samtiden; hur social mening skapas och omformas; hur politiska identiteter och opinioner tar form; hur överstatliga såväl som subkulturella praktiker för identitetsskapande ser ut.