Njurmedicin

Det övergripande syftet med vår forskning är att studera och kartlägga olika mekanismer bakom påverkan av njurfunktionen för att kunna förhindra uppkomsten av njurskada. Hos patienter som redan utvecklat kronisk njursjukdom och nedsatt njurfunktion studerar och kartlägger vi riskfaktorer som följer av nedsatt njurfunktion för att bättre kunna fördröja och behandla de komplikationer som njursvikt medför samt förbättra behandlingen vid svår njursvikt.

Beskrivning av vår forskning

Var tionde person har nedsatt njurfunktion eller tecken på njursjukdom. De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är övervikt, diabetes, högt blodtryck och njurin­flammation (glomerulonefrit, IgA-nefrit).

Den njurmedicinska forskar­gruppen studerar tänkbara meka­nismer och behandlings­principer för att motverka uppkomst och progress av vanliga njur­sjukdomar som övervikt, diabetes och IgA-nefrit. Här studerar vi bland annat effekter av övervikts­kirurgi, som leder till positiva effekter på njur­funktionen och inom forskar­gruppen har studier gjorts för att utveckla en ny behandling för IgA-nefrit. Vi studerar också olika risk­faktorer för utveckling av diabetisk njurskada.

Ett viktigt forsknings­område är kardio­vaskulära komplika­tioner vid kronisk njur­sjukdom och efter njur­trans­plantation, eftersom njursvikt är förenat med kraftigt ökad risk för hjärt- och kärl­sjukdom. Detta studeras i experimentella studier och i kliniska prover från patienter med nedsatt njur­funktion, som vi sedan följer upp i elektroniska journaler och nationella register. Vid nedsatt njurfunktion finns ett stort antal icke-traditionella risk­faktorer för hjärt- och kärl­sjukdom såsom insulin­resistens, kronisk inflammation och rubbningar i kalk-fosfat-vitamin D metabolismen.

För att förbättra behandlingen vid svår njursvikt har medarbetare i forskargruppen utvecklat ett beslutsstöd för att förbättra vätskebalansen hos patienter med dialysbehandling (Recova), som nu börjar användas i kliniken. Det pågår även studier av hur immunsystemet aktiveras vid hemodialys.

MRI-bild av njurar.

Recova

Recova är ett beslutsstöd för dialysvård som utvecklats av forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Målet är att det ska underlätta en korrekt bedömning av patientens vätskestatus så att varken för mycket eller för lite vätska avlägsnas under dialysbehandlingen.

Beslutsstödet Recovra

Accesser för hemodialys, en registerbaserad studie med fokus på skillnader mellan kön och regioner

Dialysaccesser är en utmaning och något som kan förbättra kvaliteten på vård av patienter i hemodialys och minska patientdödligheten. Detta doktorandprojekt är baserat på registerdata från det svenska njurregistret (SNR). Viktiga forsknings­frågor är typen av kärlåtkomst hos patienter som börjar med hemodialys samt komplikationer och överlevnad hos de olika typerna av accesser och faktorer som kan påverka detta.

Hemodialys och inflammation med fokus på komplemenraktivering och cirkulerande mikropartiklar

Under dialysbehandling möter blodet främmande ytor. Även med dagens biokompatibla material får man ett inflammatoriskt svar. Syftet med detta doktorandprojekt är att identifiera processer som leder till eller upprätthåller den systemisk inflammation och komplementaktivering som ses hos patienter med hemodialys. Utöver plasma studeras proteinavlagringar på använda dialysfilterytor och en ex-vivo-studie med en anti-FXII-antikropp som antikoagulantia är planerad.

Nya kardiovaskulära riskmarkörer vid hemodialys

Det övergripande syftet med detta doktorandprojekt är att undersöka sambandet mellan nya kardiovaskulära biomarkörer och utfall såsom död, kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser hos patienter i hemodialys. Dessutom är syftet att öka förståelsen för vilken effekt en hemodialysbehandling i sig faktiskt har på hjärtskademarkörer, järnmetabolism och andra biomarkörer genom att utvärdera effekten av en enda dialyssession.

IgA nefrit – basala studier och nya behandlingar

Detta pågående doktorandprojekt är ett samarbete mellan Uppsala och Västerås och utforskar tarmreaktivitet, mikrobiota, tarmpermeabilitet, urinproteomik, komplementaktivering och progress av IgA-nefrit (IgAN) samt är en fortsättning på ett långsiktigt fokus på tarmslemhinneaktivitet vid IgAN . De planerade studierna följer en behandlingsstudie på patienter med IgAN där en kortikosteroid som främst verkar i tarmen (budesonid) visade minskad en proteinuri och stabilisering av njurfunktionen (GFR).

Återkomst av IgA nefrit i njurtransplantat

Detta är ett nytt doktorandprojekt som syftar till att karakterisera patienter med återfall i IgAN efter njurtransplantation. Den viktigaste forskningsfrågan är vilka som är de bakomliggande mekanismerna för återfall och om det finns några nya medel för förebyggande och behandling. Ett fokus för projektet kommer att vara komplementaktivering och den potentiella terapeutiska roll som komplement­hämmare.

Den obesa njuren - potentiella mekanismer och effekter av viktminskning

I detta doktorandprojekt studerar kända och nya mekanismer som kan vara en del av utvecklingen av fetma-relaterad njurskada och effekterna av viktminskning orsakad av kalorifattig diet och bariatrisk kirurgi på njurfunktionen hos allvarligt överviktiga patienter utan samtidig diabetes eller högt blodtryck. Detta görs i POEM-kohorten och i en behandlingsstudie där effekterna på njurfunktionen av snabb viktförlust inducerad av en kombination av en 4-veckors standardiserad lågkaloridiet (LCD) och bariatrisk kirurgi studeras.

Svensk njurmedicinsk biobank

Alla patienter som njurbiopseras ingår i en nationell biobank med uppföljningsdata som är lämplig för: 1) biomarkörstudier, 2) utveckling och validering av algoritmer för riskbedömning och 3) framtida kliniska studier. Provhantering är anpassad så att komplementaktivering, mikropartiklar, biologisk åldrande kan studeras och olika "omics" -metoder kan tillämpas. Centra är Uppsala, Västerås, Gävle, Linköping, Umeå, Göteborg, Region Skåne.

Protemik från humana uremiska artärer

Vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar sker omfattande förändringar i målorganens funktion och struktur och dessa förändringar kan karaktäriseras av förändringar i proteintyp och mängd protein i organen. Vid njurtransplantation perforeras patientens egen artär (vanligtvis den yttre iliaca artären) med en "kärlstans" för att kunna ansluta njurtransplantatet artär till patientens. Vi studerar protein­kompositionen i denna kärlbit (som har varit i en uremisk miljö) i syfte att identifiera proteiner som kännetecknar processer som leder till accelererad hjärt-kärlsjukdom. Denna kunskap kan leda till nya riktade behandlingar som förhindrar hjärt-kärlsjukdom hos patienter med njursjukdom.

Recova - Identifiering och korrigering av volymförändringar

Att uppnå optimal hantering av vätskestatus är ett huvudmål vid dialys. Recova® är ett verktyg för tidig identifiering och korrigering av volymförändringar hos patienter med hemodialys. Verktyget kombinerar en systematisk klinisk bedömning med bioimpedansmätning vid bestämning av målvikt. Recova-verktyget utvecklades i ett tidigare doktorandprojekt. Verktyget implementeras nu i klinisk vård och effekter på patientens livskvalitet (QoL), sjukhusvistelse och andra parametrar utvärderas. Dessutom planeras även implementering på andra dialyskliniker i Sverige för att prospektivt utvärdera effekterna av Recova-verktyget.

Experimentella studier av fett- och muskelvävnad med fokus på renalt fett

Tidigare forskning har visat att fettväv inte bara som en lagringsplats för energi utan också som ett mycket aktivt endokrint organ som producerar och utsöndrar ett flertal hormoner men också andra peptider och enzymer. Detta är en studie för att identifiera molekylära mekanismer som kan spela roll i fettvävnads funktion och öka vår förståelse för interaktionen mellan fettvävnad och njure. Detta görs genom att karaktärisera och utforska fem olika fettdepåer relaterade till njuren och muskelvävnad för att utforska likheter och skillnader mellan olika typer av fettvävnad och muskel med ett särskilt fokus på brun fettvävnad.

Nätverk för klinisk njurmedicinsk behandlingsforskning

År 2020 grundades ett nationellt ”Kliniskt nätverk för forskning om kronisk njursjukdom” med en styrgrupp med representanter från alla universitetssjukhus i Sverige och det svenska njurregistret. Aktuella multicenterstudier inom strokeprofylax och nya behandlingsalternativ för kronisk njursjukdom pågår.

För mer information, vänligen kontakta Maria Eriksson Svensson eller Hans Furuland.

Biobanker och databaser

Biobanker har samlats in från de randomiserade kontrollerade studierna AURORA och ALERT samt Århus hemodialys kohort och har sedan använts för att analysera genomiska avvikelser i inflammationsrelaterade gener såväl som telomerlängd i DNA-material och dessa studier visat starka kopplingar till graden av inflammation, oxidativ stress, fetuinnivåer och patientöverlevnad. För närvarande pågår post hoc-analyser av dessa databaser och biobanker och nya biomarkörer som genereras genom användning av PEA-teknik undersöks. Dessutom pågår en utveckling av riskalgoritmer som leder till utveckling av risk-prediktorer för patienter som njurtransplanterats och patienter som behandlas med hemodialys.

För mer information om dessa databaser och biobanker, vänligen kontakta Bengt Fellström.

Kontakt

  • Om du är intresserad av njurmedicinsk forskning kontakta gärna
  • Maria Svensson

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin