Slavisk språkvetenskap

En del av Uppsalaslavisterna arbetar med slaviska handskrifter, äldre tryckta böcker och tidningar. Forskningen fokuserar, vid sidan av beskrivning, katalogisering och digitalisering av materialet, på analys av äldre texters språk- och kulturhistoriska betydelse. En annan del av den slaviska historiska språkforskningen fokuserar på djupare språkhistoriska samband och historisk dialektologi. Även modern, framför allt rysk, språkvetenskap, ingår i vårt inventarium.

Slavisk litteratur- och kulturvetenskap

Den litteratur- och kulturvetenskapliga forskningen inom slaviska språk rymmer framför allt polsk och rysk litteratur, men också bulgarisk och serbisk litteratur- och idéhistoria är representerad. En viktig del av forskningen utgör språkets roll i de postsocialistiska samhällena, inte minst i Ryssland.

Aktuell forskning

• Ulla Birgegård: "En kommenterad utgåva av Carl Reinhold Berchs reseanteckningar från St. Petersburg 1735."
  
• Ulla Birgegård: "Rysstolkar och svensktolkar 1650-1725 – historia, kulturhistoria och lingvistik."
• Maria Engström: "Att återskapa moderniteten: den neosovjetiska myten i samtida rysk kultur och politik"
• Jussi Nuorluoto: "Historical Phonology of Slavic" (Opus Magnum: "Metaphony in Slavic")
• Jussi Nuorluoto: "Finnisch-ugrische, altnordische und nordostslavische Namenkunde"
  
• Jussi Nuorluoto: "Slavisk dialektologi"
• Jussi Nuorluoto: "Språksociologi i Sydösteuropa"
• Karine Åkerman Sarkisian: "Kulturell evolution av texter"

Doktorander

• Daniela Assenovas doktorandprojekt går ut på att studera mottagningen av den bulgariska litteraturen utifrån kontexten av Nobelpriset i litteratur.
• Olena Jansson studerar ryska 1600-talsöversättningar av Szymon Starowolskis bok "Den turkiska kejsarens hov".
• Eva Nygren arbetar på en avhandling om det katalogiserade polskspråkiga materialet i Skoklosters Polonica-samling.
• Johan Muskala forskar om en rysk örtabok från 1500-talet (översatt från lågtyska) ur textologisk och översättningsteknisk synvinkel.