COVID-19: Vem blir vaccinerad och vem blir sjuk? Betydelsen av personlighet, nätverk och institutioner

Om projektet

Coronapandemin har lett till tusentals dödsfall i Sverige och miljontals dödsfall global. Samhällen har stängt ner i olika grad och de ekonomiska och sociala konsekvenserna av detta är svåröverskådliga. Vägen ur pandemin verkar bestå i de förhoppningsvis effektiva vacciner som snabbt tagits fram. Att få ut vaccinet till befolkningen är dock en utmaning som kräver att både lösa logistiska problem och att övertyga befolkningen om att verkligen låta sig vaccineras.

Projektet avser analysera hur institutionella faktorer, nätverk och personlighet påverkar sannolikheten att blir vaccinerad. Då personlighet inte bara kan påverkar benägenheten att låta sig vaccineras utan även risken för smitta avser projektet även analysera hur personlighet och risken för smitta samvarierar.

Den svenska vaccinationskampanjen handhas av regionerna som har något olika prioriteringsordningar mellan olika grupper och som dessutom har organiserat sjukvården på olika sätt. Inte minst skiljer sig graden av privat utförande i primärvården sig markant mellan regioner. Det första delprojektet avser undersöka om privata och offentliga utförare i olika grad avviker från den prioriteringsordning som regionerna dragit upp genom att ge förtur till individer med personliga kopplingar till sjukvårdspersonal, lokala politiker och personer i chefspositioner.

Undersökningen motiveras av kontraktsteori som pekar på att privata och offentliga utförare har olika incitament. Detta kan göra privata utförare mer flexibla och innovativa avseende aspekter som är tydligt definierade i avtal samtidigt som de kan nyttja brister i avtalen för att gynna sig själva snarare än att uppfylla det grundläggande uppdraget.

Vaccinationskampanjen ställer stora krav på flexibilitet vilket också skapar betydande utrymme att avvika från den allmänna prioriteringsordningen. Eftersom alla vaccinationer registreras ges en unik möjlighet att analysera om privata och offentliga utförare avviker från planen i olika omfattning och på olika sätt. Förutom att detta ger kunskap om kontraktsteorins relevans så genereras kunskap om hur privat och offentligt utförande i vården fungerar i en krissituation. Eftersom krisorganisationen måste bygga på den befintliga organisationen så kan resultaten ge värdefull kunskap om för- och nackdelar med privat utförande mer generellt.

Projektets andra del kommer att länka individdata om personlighetsdrag såsom social mognad och känslomässig stabilitet samt kognitiv förmåga till vaccinationsdata. Syftet med detta är att ge insikter om vilka karakteristika som utmärker de som är obenägna att låta sig vaccineras. Kunskap om detta är viktigt för att kunna utforma och rikta information vid framtida vaccinationskampanjer. Tidigare forskning kring dessa frågor är begränsade till relativt små enkätstudier. Då registerdata kring nämnda personlighetsdrag finns tillgängliga för en stor och representativ andel av befolkningen samtidigt som vaccinationskampanjen riktas till alla så kommer undersökningen att kunna göras unikt detaljerad.

Eftersom benägenheten att låta sig vaccineras kan hänga samman med tidigare infektion avser projektets tredje del undersöka hur samma karakteristika påverkar sannolikheten att smittas och bli sjuk i COVID-19. Sammantaget kommer projektet att ge ny kunskap om betydelsen av institutionella faktorer, personliga nätverk och personlighet påverkar vaccinationer mot COVID-19 och risken att smittas av sjukdomen.