The Swedish model: new data and methods to understand the impact of collective bargaining on workers, firms, and innovation.
Forskningsprojektet undersöker hur sammanbrottet för den svenska modellen, som karaktäriseras av starka fackföreningar och kollektivavtal, under 1900-talet ledde till förändrade strukturer för lönebildning, företag och innovation.
Grundinformation
- Period: 2026-02-01 – 2029-02-01
- Budget: 5 580 000 kr
- Finansiär: Ragnar Söderbergs stiftelse
Beskrivning
Forskningsprojektet undersöker hur sammanbrottet för den svenska modellen, som karaktäriseras av starka fackföreningar och kollektivavtal, under 1900-talet ledde till förändrade strukturer för lönebildning, företag och innovation. Forskarna kommer att samla in och använda mikrodata från digitaliserade arkiv med kollektivavtal, statistik för löner och anslutning till fackföreningar, och information om patent som tagits av individer och företag.
Den första studien i projektet handlar om hur processen för lönesättning har utvecklats med avseende på samordning mellan företag och sektorer. I den andra studien kommer Karadja och Prewits att undersöka hur arbetstagarna reagerar på minskad lönespridnig. De vill testa hypotesen att ökad samordning styr arbetstagarna mot mer produktiva företag, vilket skulle öka produktiviteten och styra innovation mot mer arbetsbesparande och kompetensbaserade teknologier. I den tredje studien kommer forskarna att analysera tillgången till arbetskraft, och hur samordnade löneförhandlingar vid inträdet på arbetsmarkaden hänger samman med utbildning och klassresor.
Inom ramen för forskningsprojektet kommer en öppen databas att byggas upp, till gagn även för andra forskare.