Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE)

Studieavgifter i Norge

Med det förestående införandet av studieavgifter för studenter utanför EES inom norsk högre utbildning blev Mikael Börjesson och André Bryntesson inbjudna att dela med sig av sin forskning om införandet av studieavgifter i Sverige år 2011. Presentationen hölls vid en konferens på OsloMet den 20 april 2023, och en inspelning av hela konferensen finns tillgänglig hos OsloMet via denna länk (SIHE:s presentation börjar vid 1:08:00 i del 2).

Webbinarium om nordisk Erasmus+-studie

Den 2 november 2022 presenterade Ashley Haru tillsammans med medförfattarna André Bryntesson och Mikael Börjesson sin studie om nordiska utresande utbytesstudenter vid ett webbinarium som arrangerades av de statliga myndigheterna ansvariga för Erasmus+-programmet i de nordiska länderna. Webbinariet riktade sig specifikt till Erasmus+-professionella vid nordiska högskolor och universitet och hade 75 deltagare.

Titta på hela webbinariet på Vimeo via denna länk (hoppa till den andra videon i spellistan).

Studieavgifter för studenter utanför EES i Norge?

I statsbudgeten för 2023 har den norska regeringen föreslagit att införa studieavgifter för internationella studenter från länder utanför EU/EES. André Bryntesson från SIHE intervjuades av Khrono, en norsk nyhetsplattform för högre utbildning och forskning, angående införandet av studieavgifter i Sverige. Dessutom skrev University World News om effekterna av studieavgifter i Sverige, med intervjuer med Bryntesson samt Jerôme Rickmann, som tidigare varit gästforskare vid SIHE.

SIHE-rapport om nordiska Erasmus+-studenter publicerad

I samarbete med de nationella myndigheterna i alla fem nordiska länder har Ashley Haru och hennes medförfattare genomfört en jämförande studie av utresande nordiska Erasmus+-studenter inom högre utbildning. Studien baseras på totalundersökningar och nationella data. Även om de nordiska länderna och deras system för högre utbildning har många gemensamma drag finns också tydliga skillnader, både mellan länderna och mellan deras studenter vad gäller deras egenskaper och hur de använder Erasmus+-programmet.

Rapporten utforskar dessa likheter och skillnader och försöker förstå dem i relation till faktorer som:

• den historiska utvecklingen av varje lands utbildningssystem,
• historiska mobilitetsmönster,
• språkinlärning,
• inhemska utbildningsmöjligheters omfattning och variation,
• samt varje lands finansieringssystem för studenter, både nationellt och internationellt.

Dessa faktorer diskuteras för att bättre förstå variationer i deltagandefrekvens, olika geografiska mobilitetsmönster samt likheter och skillnader i studenternas motivation och erfarenheter som Erasmus+-deltagare från olika länder.

Studenterna skiljer sig huvudsakligen åt i sina kulturella och akademiska orienteringar kring sitt deltagande i Erasmus+. Vissa studenter deltar främst för att uppleva ett annat land, en ny stad, kultur och språk, medan andra använder Erasmus+-programmet för att ta del av vad de uppfattar som attraktiva utbildningsmöjligheter, ofta vid mer prestigefyllda lärosäten. Dessa skillnader, som vi kallar orienteringar, motsvarar också studenternas geografiska destinationer och påverkar delvis även deras generella nöjdhet med programmet.

Hela rapporten kan laddas ner via denna länk.

Kommande bok om studentmigration

SIHE är glada att meddela att vår associerade forskare Mette Ginnerskov-Dahlbergs bok Student Migration from Eastern to Western Europe kommer att ges ut av Routledge senare under 2022.

Boken utgör ett mycket värdefullt och aktuellt bidrag till de alltmer livliga debatterna kring internationalisering av högre utbildning och internationell studentmobilitet. Genom långsiktigt etnografiskt fältarbete under flera år skildrar boken studenternas upplevelser och berättelser, och presenterar en övertygande och originell analys av deras migration från Öst- till Västeuropa.

Boklansering: World Class Universities

Vi är glada att meddela utgivningen av antologin World Class Universities – A Contested Concept, där Mikael Börjesson och Pablo Lillo Cea har författat kapitlet "World Class Universities, Rankings and the Global Space of International Students".

Boken, som är redigerad av Sharon Rider, Michael A. Peters, Mats Hyvönen och Tina Besley, närmar sig begreppet och diskursen kring World Class Universities från olika perspektiv, inklusive filosofi, mediestudier, sociologi, antropologi och utbildningsteori.

Den är publicerad Open Access av Springer och kan nås via denna länk.

Presentation vid den digitala konferensen Kvalitetsdrivet 2020

Medan Sverige under flera decennier har arbetat aktivt för att bredda deltagandet i högre utbildning, är det först på senare år som ämnet har lyfts inom ramen för internationell studentmobilitet. Vid konferensen Kvalitetsdrivet, som organiserades av UHR, presenterade Mikael Börjesson och André Bryntesson resultat från sin senaste rapport om den sociala bakgrunden hos svenska Erasmus+-deltagare. I samma session presenterade Anders Ahlstrand från UHR resultat från den gemensamma rapporten från UHR och CSN om den sociala bakgrunden hos både freemover- och utbytesstudenter från Sverige utomlands. Den digitala sessionen finns tillgänglig på Youtube via denna länk.

Rapport om social selektivitet i Erasmus+-deltagande

På uppdrag av Universitets- och högskolerådet (UHR) har SIHE genomfört en studie om den sociala bakgrunden hos svenska utresande Erasmus+-studenter. Författarna André Bryntesson och Mikael Börjesson visar att det finns en överrepresentation av studenter från mer välbärgade och högutbildade familjer bland svenska Erasmus+-deltagare, trots deras gynnsamma ekonomiska förhållanden.

Studien visar också att denna överrepresentation främst beror på den starka kopplingen mellan social bakgrund å ena sidan, och studieresultat samt val av studieinriktning å andra sidan. När betyg och studieinriktning hålls konstanta, är den positiva effekten av högre social bakgrund på deltagande ganska marginell. Rapporten nås via denna länk.

Rapport om studieavgifter och studentflöden

Den 17 juni 2019 publicerade Delmi rapporten Internationella studenter i Sverige: Avgiftsreformens påverkan på inflödet av studenter, författad av André Bryntesson och Mikael Börjesson vid SIHE.

Rapporten kartlägger förändringarna i inflödet av studenter och sammansättningen av den internationella studentpopulationen från tredjeland i Sverige i samband med införandet av studieavgifter. Den diskuterar dessa förändringar i relation till politiska målsättningar. Rapporten är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska, och kan laddas ner från Delmis webbplats via denna länk.

Nordisk-baltisk migrationskonferens 2019

André Bryntesson från SIHE blev inbjuden att tala om att attrahera och behålla internationella studenter i Sverige, vid den nordisk-baltiska migrationskonferensen 2019 i Tallinn (länk till konferensen). Konferensen fick viss mediabevakning, eftersom studentmigration har varit ett kontroversiellt ämne under det senaste året i Estland, tillsammans med migration i allmänhet. Hela konferensen spelades in och nås via denna länk (SIHE-presentationen börjar vid 2:20:00), intervjuer sändes på Estlands nationella television (TV-inslag 1 och TV-inslag 2) och evenemanget fick även uppmärksamhet pressen (länk till artikel).

Global Super Wednesday 2018

Den 7 november arrangerade SIHE och Uppsala Universitets International Office tillsammans det årliga evenemanget Global Super, denna gång på en onsdag i Uppsala Universitets huvudbyggnad. Som vanligt ordnade SIHE en forskningsinriktad session parallellt med de andra spåren för prospektive utbytesstudenter samt administratörer.

André Bryntesson talade om den ekonomiska logiken bakom det svenska studieavgiftssystemet, medan den gästforskande doktoranden Jérôme Rickmann presenterade sitt projekt där han undersöker hur svenska universitet som organisationer reagerade på införandet av studieavgifter. Christin Mays, doktorand i utbildningssociologi, gav historiska redogörelser för forskare inom de svensk-amerikanska utbytesstipendieprogrammen under 1900-talet. Professor Mikael Börjesson sammanfattade senare resultat från en DELMI-rapport om stipendiatdeltagare i Visby-programmet, som finansieras av Svenska institutet och riktar sig till inkommande studenter från vissa östeuropeiska länder som vill studera i Sverige.

För att ge ett nordiskt perspektiv presenterade den gästforskande doktoranden Mette Ginnerskov Dahlberg sin avhandling, som hon snart kommer att försvara, där hon följde och intervjuade studenter från Östeuropa som studerade i Danmark. Med både en presentation och ett huvudtal gav lektor Jannecke Wiers-Jenssen insikter i det nyligen initierade MOBILITY-projektet samt i debatten om internationella studenter och studieavgifter i Norge.

SIHE vill tacka alla presentatörer samt alla deltagare i evenemanget. Vi ser fram emot att träffa er igen nästa år!

Rapport från UHR och SIHE om svenska utresande Erasmus+-studenter

UHR har publicerat en rapport skriven av André Bryntesson, Mikael Börjesson och Ashley Haru vid SIHE. Rapporten undersöker motivationer, erfarenheter och personlig utveckling hos svenska utbytesstudenter som deltar i Erasmus+-programmet, och baseras på ett unikt dataset från en obligatorisk programenkät som genomförts av Europeiska kommissionen för hela populationen av utresande svenska Erasmus+-studenter under utlysningarna år 2014 och 2015. Mönstren i studenternas motivationer, erfarenheter och personlig utveckling sätts också i relation till deras geografiska destination, samt deras hemlärosäte, destinationslärosäte och studieinriktning.

På en övergripande nivå visar resultaten att studenter som var mer fokuserade på institutionens kvalitet, utbildningsutbud och rykte än på dess geografiska läge när de valde att studera utomlands, var bland de mest nöjda med utbytesperioden. Dessa akademiskt orienterade studenter var överrepresenterade i andra nordiska länder samt vid vissa institutioner i Frankrike och Milano. På liknande sätt var studenter som hade som mål att förbättra sin position på arbetsmarknaden också överrepresenterade bland de mest nöjda med sina studier utomlands.

De studenter som skiljde sig mest från de akademiskt orienterade tenderade att vara mer kulturellt orienterade och valde sin destination baserat på dess specifika geografiska läge, kulturen och det språk som talades där. Dessa studenter var överrepresenterade vid institutioner i Spanien och Frankrike, samt vid några institutioner i Storbritannien och Berlin. Studenter som studerade utomlands i länder runt Medelhavet, liksom i Östeuropa, var något mindre nöjda och stötte oftare på problem som administrativa svårigheter. Ladda ner rapporten på svenska via denna länk. En engelsk version finns att hämta här.

Föreläsningar och workshop: Internationalisering av utbildning

Under besöket i Uppsala av Maggi Leung, docent vid Utrecht University, och Johanna Waters, Reader i geografi och migrationsstudier vid University College London samt Hedersforskare och Fellow vid University of Oxford – båda framstående forskare inom området utbildningsinternationalisering och akademisk mobilitet – organiserar SEC och SIHE gemensamt föreläsningar och en forskarworkshop.

Föreläsningar
Tid: Onsdag 12 september 2018, 13.15–16.00
Plats: Blåsenhus, sal 13:340

• Johanna Waters: International Higher Education and Student (Im)mobilities
• Maggi Leung: Chinese and European Linkages in International Education: Trends, Geographies and Embodied Experience

Workshop: Internationalisering av utbildning
Tid: Torsdag 13 september 2018, 10.15–15.00
Plats: Scandic Uplandia, Dragarbrunnsgatan 32

Debattartikel baserad på studie

Utifrån resultaten i en studie av deltagarna i ett statligt finansierat stipendieprogram för internationella studenter, publicerad av DELMI, drar Andreas Åkerlund slutsatsen att programmet främst tjänar som ett verktyg för offentlig diplomati, medan dess koppling till den svenska arbetsmarknaden är mycket svag.

Endast en fjärdedel av deltagarna stannade kvar i Sverige, medan hälften återvände till sina hemländer. För resten blev Sverige en språngbräda, varifrån de flyttade vidare, främst till andra västeuropeiska länder eller USA. Artikeln är publicerad i Dagens Samhälle och nås via denna länk.

DELMI-rapport om akademisk mobilitet

Andreas Åkerlund och Astrid Collsiöö har tillsammans med professor Mikael Börjesson vid SIHE författat en rapport som nu publicerats av den statliga myndigheten Delegationen för migrationsstudier (DELMI). Syftet med studien var att undersöka sammansättningen och migrationsvägarna hos deltagare i ett statligt finansierat stipendieprogram för internationella studenter över tid, samt att utforska deras motiv, erfarenheter och senare kopplingar till Sverige.

Två av de huvudsakliga resultaten är att sammansättningen av studentgruppen vad gäller ursprung och studieval har påverkats kraftigt av de politiska målen med stipendieprogrammet, vilka har förändrats över tid, samt att en betydande andel av studenterna efter sina studier i Sverige går vidare till arbete i andra länder än Sverige eller sitt ursprungsland.

Hela rapporten, inklusive en sammanfattning på engelska på sida vii, finns tillgänglig på DELMI:s webbplats via denna länk.

SIHE på Kvalitetsdrivet 2018

Den 18 april 2018 höll professor Mikael Börjesson en keynote-presentation vid konferensen Kvalitetsdrivet, arrangerad av Universitets- och högskolerådet (UHR). Temat för presentationen var vilka studenter som reser utomlands och vilka som stannar hemma.

SIHE:s projektkoordinator Ashley Haru presenterade också resultat från en UHR-rapport om insatser för att bredda deltagandet i högre utbildning i Kanada.

MOBILITY-projektet har beviljats finansiering

Vi på SIHE är glada att meddela att projektet International Student Mobility: Drivers, Patterns, and Impacts, lett av Jannecke Wiers-Jenssen, har beviljats finansiering från Norges forskningsråd.

De huvudsakliga forskningsfrågorna inom MOBILITY-projektet är:

• Vilka är drivkrafterna bakom studentmobilitet till och från Norge? Hur samspelar nationella och internationella policyer, institutionella strategier och praktiker samt marknadsmekanismer?
• Hur formas studenters preferenser, praktiker och utfall av bakgrund och kontextuella faktorer?
• Vilka är mobilitetens effekter för studenter, akademiker och lärosäten? I vilken utsträckning överensstämmer dessa med policymålsättningar och förväntningar?
• Hur implementeras och upplevs nationella och institutionella strategier och mål för mobilitet inom lärarutbildningar?

MOBILITY-projektet är ett samarbete mellan Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) och två enheter vid Oslo och Akershus högskola (HiOA): Senter for profesjonsstudier (SPS) och Avdeling for offentlig administrasjon og ledelse vid Fakulteten för samhällsvetenskap.

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet är en internationell samarbetspartner till de forskare från NIFU och HiOA som nämns ovan, eftersom institutionen har ett pågående projekt om yrkeskvalifikationer inom lärarutbildning, finansierat av Vetenskapsrådet. Emil Bertilsson kommer att leda studier inom området ISM (International Student Mobility) i lärarutbildning, och Mikael Börjesson vid SIHE kommer att sitta projektets referensgrupp tillsammans med andra framstående internationella experter såsom Rachel Brooks (University of Surrey), Peter Maassen (University of Oslo), Christof van Mol (Tillburg University), Laura Rumbley (Boston College) och Jussi Välimaa (University of Jyväskylä).

MOBILITY-projektet är aktuellt inte bara för den norska kontexten, där detta har både policy- och praktisk relevans, utan även för det internationella forskarsamhället inom detta område. Projektet syftar till att vidareutveckla den analytiska förståelsen för hur man kan konceptualisera ISM (international student mobility) bortom heuristiska modeller som kartlägger olika rationaler eller push- och pullfaktorer, vilka främst har relevans för marknadsdrivna system.

SIHE vid MOVE-konferensen i Luxemburg

SIHE höll två presentationer vid MOVE-konferensen i Luxemburg den 7–9 mars 2018.

André Bryntesson presenterade den första SIHE-rapporten, där han diskuterade den ekonomiska logiken bakom det svenska systemet med studieavgifter för studenter från tredjeland.

Ashley Haru presenterade preliminära resultat från en geometrisk dataanalys som jämför flöden av Erasmus-studenter med flöden av freemover-studenter inom Erasmus-länderna.

SIHE-rapport: Den ekonomiska logiken bakom det svenska studieavgiftssystemet

Titel: Det svenska studieavgiftssystemets ekonomiska logik. En kritisk diskussion
Författare: André Bryntesson

Sedan hösten 2011 måste freemover-studenter från länder utanför EU/EES betala studieavgifter vid svenska högskolor och universitet. Dessa avgifter är i allmänhet baserade på den genomsnittliga kostnaden för utbildning, tillsammans med ytterligare kostnader för administration och universitetens marknadsföring utomlands. Systemets explicita mål är att upprätthålla en hög nivå av så kallade tredjelandsstudenter, samtidigt som svenska skattebetalare avlastas från kostnaden att erbjuda dem gratis utbildning.

En ny rapport från SIHE granskar kritiskt några av de ekonomiska principer som ligger till grund för avgiftsnivåerna och hävdar att avgifterna potentiellt skulle kunna sättas betydligt lägre om de beräknades annorlunda.

För det första skulle avgifterna bli lägre om de baserades på marginalkostnaden för att undervisa en mindre grupp internationella studenter utöver den stora gruppen inhemska studenter, snarare än den genomsnittliga kostnaden för alla studenter.

För det andra skulle skatteintäkter från de inkommande studenternas utgifter för boende och uppehälle kunna inkluderas i beräkningen av avgiftsnivåerna.

För det tredje skulle de höga skatteintäkter som genereras av den minoritet av tredjelandsstudenter som efter examen integreras på den svenska arbetsmarknaden också kunna tas med i beräkningen. Tidigare studier har uppskattat att denna skatteintäkt kan vara så stor att den ekonomiska vinsten av att ta emot internationella studenter till och med överstiger kostnaden för att erbjuda hela gruppen gratis undervisning. Om syftet är att tredjelandsstudenter som kollektiv inte ska utgöra en kostnad för svenska skattebetalare, är det därför möjligt att studieavgifter kan vara överflödiga. Sådana långsiktiga effekter är dock betydligt mer komplexa att analysera och förutse.

Samtidigt väcker diskussionen tvivel om huruvida det nuvarande studieavgiftssystemet infriar förhoppningarna om en mer kvalitetscentrerad konkurrens mellan svenska och utländska lärosäten, genom att ta bort fördelen med avgiftsfrihet.

Problemet är här inte att avgifterna skulle kunna sättas lägre, utan att de redan är för låga. Eftersom svenska studieavgifter är kopplade till lärosätenas kostnadsstruktur istället för att vara ett resultat av utbud och efterfrågan, uppstår två huvudsakliga problem – särskilt vid mer prestigefyllda lärosäten:

1. Valet att studera i Sverige kan fortfarande baseras på ekonomiska överväganden snarare än på kvalitet på utbildning och forskning, eftersom svenska studieavgifter är betydligt lägre än många utländska prestigefyllda lärosätens. Avgifterna misslyckas därmed med att skapa en kvalitetscentrerad konkurrens.
2. Vissa studenter kan istället välja att studera någon annanstans, eftersom de lägre avgifterna i Sverige kan uppfattas som en indikation på lägre kvalitet.

Rapporten kan laddas ned via denna länk.

Invigningsceremoni för SIHE

Tisdagen den 7 november 2017 invigde Uppsala universitets rektor Eva Åkesson det Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE), i samband med firandet av ERASMUS-programmets 30-årsjubileum. Forumet är avsett att fungera som en nod för forskning och analys, både på lokal, nationell och internationell nivå. Det ska också utgöra en plattform för samarbete med externa aktörer, såsom myndigheter med relevant data och behov av analytisk expertis.

Invigningsceremonin föregicks av en internationaliseringsmässa och en serie föreläsningar om internationalisering av högre utbildning och möjligheter för studenter att studera utomlands. Professor Mikael Börjesson, André Bryntesson och Ashley Haru, som utgör den fasta personalen vid forumet, presenterade preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt om svenska ERASMUS+-studenter i samarbete med Universitets- och högskolerådet (UHR).

– Forskning om internationalisering av utbildning saknas av någon anledning i Sverige, trots intensiva insatser för att internationalisera svenska universitet och göra dem attraktiva i konkurrensen om internationella studenter. Mycket av den forskning som bedrivs kommer dock från Uppsala universitet, och vi har också samarbeten med flera myndigheter som arbetar med dessa frågor. Därför känns det naturligt att samla denna forskning och dessa samarbeten inom ett mer formellt forum, säger Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi och vetenskaplig ledare för det nya forumet.

Forumets nivåer och funktioner

SIHE är avsett att verka på flera nivåer. Lokalt fungerar det som en nod genom att analysera internationalisering vid Uppsala universitet. På nationell nivå bidrar forumet med kunskap och analyser kring flöden av studenter och lärare till och från svenska högskolor och universitet. Internationellt kopplar SIHE de svenska resultaten till det globala rummet av högre utbildning.

Organisation och verksamhet

SIHE är beläget vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi (EDU). Professor Mikael Börjesson ansvarar för forumets vetenskapliga ledning och organisation. Grundläggande forskningsresurser tillhandahålls genom fakultetsmedel kopplade till professuren i utbildningssociologi. Personal- och budgetansvar ligger hos prefekten.

Forumets verksamhet omfattar forskning, utbildning och samverkan. Vi använder oss av olika typer av aktiviteter och resurser som seminarier, konferenser, rapporter och en särskild webbplats för att sprida forskningsresultat inom området.

Bakgrund

Den högre utbildningen i Sverige har blivit kraftigt internationaliserad under de senaste tre decennierna. Bland de viktigaste händelserna inom denna utveckling är införandet av studiemedel för utlandsstudier 1989, vilket resulterade i en tiodubbling av antalet svenska studenter som studerade utomlands under en tioårsperiod. En annan avgörande faktor var Sveriges inträde i EU och deltagandet i EU:s utbytesprogram, särskilt ERASMUS, som kraftigt ökade det akademiska utbytet.

Inflödet av internationella studenter till Sverige påverkades kraftigt av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter 2011. Förändringen ledde till en minskning med 80 procent av antalet inkommande studenter från berörda länder, men antalet har efter drygt ett decennium återhämtat sig och börjat öka, framför allt på de äldre, traditionella lärosätena. Slutligen har anpassningen av hela det svenska högskolesystemet till den europeiska Bolognamodellen 2007, tillsammans med svensk högskolereform och propositionen Ny värld, ny högskola, varit centrala för internationaliseringen av den svenska högre utbildningen.

Trots dessa omfattande förändringar i det svenska universitetslandskapet är det anmärkningsvärt att internationaliseringen av högre utbildning är så pass lite utforskad. Den forskning som har bedrivits har huvudsakligen genomförts vid Uppsala universitet inom utbildningssociologi, samt inom områdena historia och företagsekonomi. Flera forskningsprojekt och avhandlingar har fokuserat på utresande och inkommande studenter samt internationaliseringens organisation och finansiering.

Forskning om internationalisering av högre utbildning har bedrivits vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi långt innan SIHE grundades. Nedan följer ett urval av tidigare projekt inom ämnet:

• Transnationella strategier inom den högre utbildningen. Sveriges förhållande till Frankrike och USA 1919-2009
• Utrikespolitik och internationalisering av svensk högre utbildning. Svenska Institutet och det akademiska utbytet 1945-2010
• Internationaliseringens nationella arenor. Svensk högre utbildning och utländska studenter, 1945-2015