Nationell kartläggning och e-hälsointerventioner för psykisk ohälsa bland svenska universitetsstudenter

Svenskt partnerskap i studien The WHO World Mental Health International College Student (WMH-ICS)

Projektbeskrivning

Syftet med detta projekt är att nationellt kartlägga psykisk ohälsa bland svenska universitetsstudenter och att erbjuda e-hälsointerventioner till de som har behov av hjälp, inom ramen för fyra delprojekt (1-4). Kartläggningen av psykisk ohälsa i projektet omfattar dels årliga webbenkäter till förstaterminsstudenter på svenska universitet (1), dels uppföljningsenkäter så länge studenterna är registrerade (2). De som besvarat enkäten erbjuds möjlighet till deltagande i en behandlingsstudie (3), där vi utvärderar en transdiagnostisk behandling som passar både depressions- och ångestsymtom och inkluderar valfria moduler om andra samtidiga problem som perfektionism, stress och sömnhantering. I studien lottas deltagarna till guidad behandling genom skriftliga meddelanden, en metod som med framgång används i svensk internetbehandling inom psykiatrin och beroendevården, till samma behandling i en självhjälpsversion utan guide, eller till väntelista vilket innebär tillgång till behandlingen efter sex månader. Deltagare som efter 3 veckor inte visat förbättring deltar i en påbyggnadstudie (4) där hälften får personligt anpassad behandling alternativt får fortsätta med den behandling de lottats till.

Alla studenter som besvarat enkäten får information om aktuella länkar till studenthälsokliniker samt till vårdgivare för psykisk hälsa. Bland de som deltar i behandlingsstudien, sker vårdhänvisande samtal med de som under behandlingen visar tecken på aktiva suicidala tankar eller beteenden, eller allvarlig försämring i grad av depression och ångest.

Studien sker i samarbete med ett flertal svenska universitet och högskolor, där även studenthälsokliniker och studentkårer medverkar. Utöver detta ingår studien som svensk partner i det befintliga WMH-ICS internationella konsortiet med 18 länder i världen som redan genomför kartläggning och erbjuder e-hälsointerventioner till universitetsstudenter i Europa, USA och Sydafrika.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet ligger i att övergången mellan de sena tonåren och tidiga vuxenlivet är en avgörande tid i livet, som ofta sammanfaller med högskolestudier. Under denna period brottas individen med att utforska sin identitet, att hantera instabilitet i känslor och livsomständigheter och allmänt fokusera på sig själv. Ungefär en tredjedel av universitetsstudenter upplever någon form av nedsatt psykisk ohälsa, som uttrycks i symptom på depression och ångest, alkohol- och drogbruk samt även suicidtankar och beteende. Dessa problem är kända prediktorer av sämre studieresultat samt avhopp från universitetsstudier. Ändå söker studenter inte hjälp i lika hög grad som problemen finns, eftersom de inte tror att de behöver hjälp, känner stigma, saknar tillit till att de kommer att få hjälp, och för att det kan vara kö till behandling. Detta leder till att studenter lider av nedsatt psykisk ohälsa under längre tid än nödvändigt, med negativa konsekvenser som följd.

Internationell forskning om e-hälsointerventioner för nedsatt psykisk hälsa har visat att sådan behandling har lika goda effekter som vanlig behandling i form av kognitiv-beteendeterapi (KBT). Svenska forskare befinner sig i framkanten av denna utveckling. Forskargruppen har lång egen erfarenhet av forskning med internetbaserade insatser samt av målgruppen universitetsstudenter, samt nära samarbete och kontakter med framstående svenska forskare inom området. Potentialen för att lindra lidandet av psykisk ohälsa under universitetsåren är stor. Målet med projektet är att evidensbaserade internetbehandlingsinsatserna kommer att vara tillgängliga för användning hos studenthälsoklinikerna i landet även efter att studien är genomförd. Projektet kommer också att generera ny kunskap om genusskillnader i behandlingseffekter, något som framöver kan leda till bättre anpassning av internetbehandling utifrån genus samt andra personliga egenskaper, för ökad effekt. Eventuella negativa effekter av behandlingsinsatserna kommer också att följas och leda till anpassning av insatser vid behov. Projektet väntas leda till systematisk förbättring av kunskapen om universitetsstudenters psykiska hälsa, välbefinnande och hjälpsökande aktiviteter, och till att e-hälsointerventioner görs tillgängliga för gruppen på ett nationellt plan, med noggrann uppföljning.

Om projektet

Projektperiod

2020–2024

Finansiering

Vetenskapsrådet

Forskare

Anne H Berman, professor, Uppsala universitet

Claes Andersson, gästforskare UU, docent/lektor Malmö universitet

Marcus Bendtsen, docent, lektor, Linköpings universitet

Petra Lindfors, professor, Stockholms universitet

Karin Engström, docent, Karolinska Institutet

Philip Lindner, forskare, Karolinska Institutet

Naira Topooco, forskare, Uppsala universitet

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin