Ulla Stroh-Wollin

Professor emer. i nordiska språk vid Institutionen för nordiska språk

E-post:
ulla.stroh-wollin@nordiska.uu.se
Besöksadress:
Thunbergsvägen 3L, hus 16, plan 2
Institutionen för nordiska språk
Postadress:
Uppsala universitet
Institutionen för nordiska språk, Box 527
751 20 UPPSALA
Akademiska meriter:
Docent

Kort presentation

Jag är pensionär sedan 2023. Jag är emellertid fortsatt verksam inom forskarsamhället och har tillgång till en arbetsplats på Insitutionen för nordiska språk.

Forskning

Forskningsintressen

Mina främsta forskningsintressen ligger inom grammatik och språkhistoria. Jag har även under en period forskat på svordomar i svenskans historia från olika perspektiv: språksociologiskt och pragmatiskt, grammatiskt och lexikalt. Ett helt annat tema redovisas i artikeln ”Gällande gällande och andra avseendemarkörer” om det växlande bruket av "avseendemarkörer" (som t.ex. beträffande, i fråga om, när det gäller) i modern svenska.

Aktuell forskning

Sedan en tid tillbaka utforskar jag framväxten av obligatorisk (in)definithetsmarkering i de nordiska språken. Denna forskning handlar om uppkomsten av bestämda och obestämda artiklar och om den successiva utvecklingen av ett formellt determinerartvång, något som även yttrar sig i en reglering av nominalfrasens ordföljd. Den behandlar även hur adjektivets s.k. starka och svaga former omvandlas till bestämda och obestämda former.

Artiklar om den nordiska nominalfrasen

  • The newly born definite article spreads along two paths. A theoretical discussion and a case study in Old Scandinavian. I: Arkiv för nordisk filologi 139. 2024. S. 21-88.
  • Om tidsskikt i Upplandslagen och Jyske lov. Vad säger bruket av substantivets bestämda form? I: Från Skånske lov till Vasabrev. Stockholmsstudier i östnordisk filologi. (Selskab for østnordisk filologi, nr 5.) 2023. S. 39–53.
  • Demonstrativet thæn som bestämdhetsmarkör i tidiga nordiska texter. I: Studier i svensk språkhistoria 16. 2023. S. 191–201.
  • Från sten denna och fader sin god till denna sten och sin gode fader: Utvecklingen av nominalfrasens ordföljd i fornsvenskan. I: Studier i svensk språkhistoria 15. Tartu: University of Tartu Press, 2020. S. 286–299.
  • Stark eller svag? Bestämd eller obestämd? Om utvecklingen av adjektivets former i fornsvenskan. I: Harry Lönnroth et.al. (utg.): Studier i svensk språkhistoria 14. 2018. Vasaan yliopisto. S. 261-276.
  • The emergence of definiteness marking in Scandinavian - new answers to old questions. I: Arkiv för nordisk filologi 131. 2016. S. 129-169. Artikeln som pdf

  • Understanding the gradual development of definiteness marking: the case of Swedish. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 95. 2015. S. 11-32. Artikeln som pdf

  • Från gammal man till den gamle mannen – definitmarkering i fornsvenska nominalfraser med adjektivattribut. I: Arkiv för nordisk filologi 130. 2015. S. 101-138. Artikeln som pdf

  • Hinn, inn eller enn? Om uppkomsten av det Nordiska bestämdhetssuffixet. I: Maria Bylin m.fl. (red): Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Stockholm 2014. S. 229–239. Artikeln som pdf

  • (tills. med Rico Simke) Strong and weak adjectives in Old Swedish. I: Petra Sleeman m.fl. (red.): Adjectives in Germanic and Romance (Linguistik Aktuell/Linguistics Today 212). Amsterdam 2014. S. 95–112.

  • A semantic approach to noun phrase structure and the definite - indefinite distinction in Germanic and Romance. I: The Noun Phrase in Romance and Germanic. Structure, variation and change. (Ed. P. Sleeman & H. Perridon) Amsterdam: John Benjamins. 2011. S. 127-140.

  • On the development of definiteness markers in Scandinavian I: Working Papers in Scandinavian Syntax 83 (2009), S. 1-25.

Publicerat om svordomar

Vetenskapliga rapporter/artiklar:

  • In the company of the devil and Our Lord through three centuries: Swearing in Swedish dramas. I: Marianne Rathje (red.): Swearing in the Nordic Countries (Sprognævnets konferenceserie 2). Köpenhamn 2014. S. 175–197.

  • Svordomar i ett lexikografiskt perspektiv. I: Nordiska studier i lexikografi 11. Rapport från Konferensen om lexikografi i Norden. Lund 24–27 maj 2011. Red. Birgit Eaker m.fl. Lund 2012. S. 586–595. Artikeln som pdf

  • Embedded declaratives, assertion and swear words. I: Working Papers in Scandinavian Syntax 87. 2011. S. 81–102. Artikeln som pdf

  • Fula ord - eller? En enkät om attityder till svordomar och andra fula ord. SoLiD 20 (= FUMS Rapport 230). Institutionen för nordiska språk. Uppsala 2010. Rapporten som pdf

  • Dramernas svordomar - en lexikal och grammatisk studie i 300 års svensk dramatik. Svensk dramadialog 10 (= FUMS Rapport 224). Institutionen för nordiska språk. Uppsala 2008. Rapporten som pdf

  • "Det känner inte fan någon Oscar Segerqvist!" - Om bl.a. polaritet och formellt fundament i svenskan. I: Språk och stil 18. Uppsala 2008. S. 38-66. Artikeln som pdf

  • Med Fan och Vår Herre genom tre sekler – vem svär hur i dramerna? I: Svenska språkets historia 9. Åbo 2007. S. 262-270.

  • Från vaserra till herregud – om Vår Herres medverkan i 1700-talets svordomar. I: Melander, Björn m.fl.: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 67. Uppsala 2005. S. 535-544.

Populära artiklar:

  • Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft. I: Språktidningen 2009:2. S. 38-40.

  • Då svor vi lika diaboliskt - män som kvinnor. I: Språktidningen 2007:3. S. 46-48.

  • Farväl frisiske frestare! (publicerad i något förkortad form under rubriken "Det ska fan forska i svordomar" i Svenska Dagbladet 25 juli 2006) Artikeln som pdf

Andra publikationer i urval

  • Hinn and hinn: Early Icelandic as the clue to the history and etymology of two Old Scandinavian words. I: Nordic Journal of Linguistics 43:2. 2020. S. 205–228.

  • Gällande gällande och andra avseendemarkörer. I: Språk och stil 29. 2019. s. 134–167.

  • Han and hon – Anaphoric pronouns in Early Scandinavia. I: Martin Hilpert m.fl. (red.): New Trends in Nordic and General Linguistics. Berlin/Munich/Boston 2015. S. 162-180.

  • U 169 Björkeby: A daughter without a name? I: Futhark: International Journal of Runic Studies 2. 2012. S. 193-200. Artikeln som pdf

  • Varför är det så svårt att veta hur många genus svenskan har? I: Svenskans beskrivning 28. Örebro 2006. S. 329-339. [Sammanfattning som pdf]

  • Som-satser med och utan som. [Som-clauses with and without som.] Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 58. Uppsala 2002. (doktorsavhandling) [Summary in English]

  • Det är något som inte stämmer – om analysen av utbrytningar. I: Sundman, Marketta & Londen, Anne-Marie (red.): Svenskans beskrivning 25. Åbo 2002. S. 272-283.

  • Framväxten av obligatoriska som. I: Åström, Patrik (red.): Studier i svensk språkhistoria 4. (MINS 44). Stockholm 1997. S. 171-178.

  • Varför säger vi som? Om inbrytningen av runsvenskt sum i funktionen som relativpartikel. I: Språk och stil 4. Uppsala 1995. S. 99-131.

Ulla Stroh-Wollin

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin