Linda Pfister

Kort presentation

Bakom varje asylbeslut finns ett möte mellan en människa som söker skydd och en myndighet som avgör om hon har rätt till det. Som språkforskare kommer jag in när mötet redan är över och läser det som blivit kvar. Jag undersöker språkets betydelse när berättelser om förföljelse och trauma ska förstås och bedömas – i en prövning som ytterst avgör vem som får stanna och vem som måste lämna landet.

Nyckelord

• rättslingvistik
• asylprövning
• medicinsk bevisning
• migrationshälsa
• rättsligt medvetande
• social delaktighet
• samskapande forskning
• PTSD
• tortyr

Biografi

Jag är språkvetare och migrationsforskare vid Uppsala universitet. Sedan 2024 är jag verksam i forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Jag är också gästforskare vid Institutionen för nordiska språk.

År 2025 disputerade jag inom ett cotutelle-samarbete mellan Uppsala universitet och Universität Siegen och tog doktorsexamen i nordiska språk respektive tillämpad språkvetenskap. I min avhandling undersöker jag hur rättsliga normer formas genom språk i vägledande svenska barnasylärenden. Jag har även en kandidatexamen i statsvetenskap.

Forskning

Medicinsk bevisning i den svenska asylprövningen

Vad händer med medicinsk kunskap när den blir en del av ett asylärende? Ett läkarintyg kan dokumentera posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller skador efter tortyr. Jag undersöker vilken roll sådan bevisning får när Migrationsverket bedömer den asylsökandes berättelse och prövar rätten till skydd.

Forskningen ingår i Nordic Refugee Determination: Advancing Data Science in Migration Law, ett nordiskt projekt om variation i asylbeslut där Uppsala universitet ansvarar för delprojektet om medicinsk bevisning. Materialet omfattar samtliga 592 642 asylbeslut som Migrationsverket fattade mellan 2006 och 2022. Det gör det möjligt att följa resonemanget i ett enskilt beslut och samtidigt upptäcka mönster som först blir synliga när hundratusentals beslut läggs bredvid varandra.

I en studie undersöker vi hur läkarintyg om PTSD beaktas när den asylsökandes berättelse bedöms; i en annan, tillsammans med Kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering vid Röda Korsets Högskola, hur medicinska utredningar av tortyrskador används i asylprövningen; och i en tredje vilken roll läkar- och psykologintyg som stödjer uppgifter om tortyr får i Migrationsverkets bedömning.

Rättsligt medvetande i den svenska migranträttsrörelsen

Hur förhåller sig människor till rätten när den sätter villkor för deras egna eller andras liv? I ett forskningssamarbete med Stockholms universitet undersöker jag rättsligt medvetande i den svenska migranträttsrörelsen.

Studien bygger på Asylarkivet, ett intervjumaterial med 89 deltagare som skapades för att bevara erfarenheter av den snabba omläggningen av svensk asylrätt 2015–2017. Några av de intervjuade har själva sökt asyl. Andra möter asylsystemet genom sitt arbete eller sitt engagemang i civilsamhället. Genom att jämföra deras berättelser undersöker vi hur samma rättsliga krav förstås från olika positioner – och vad människor uppfattar att de kan göra när de ställs inför dem.

Sedan juni 2026 tillämpas EU:s migrations- och asylpakt. När medlemsstaternas asylsystem nu ställs om ger det svenska materialet en sällsynt möjlighet att undersöka vad en snabb rättslig omställning kan betyda för människors förhållande till rätten.

Migrationshälsa och social delaktighet

Vad krävs för att kunna delta i ett samhälle – och var skapas möjligheterna att göra det? Det undersöker jag i en studie av Mamma United BAS, ett tolv veckor långt folkhälsoprogram för mammor med migrationsbakgrund, tillsammans med forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan. Där möter kvinnorna representanter för bland annat socialtjänsten och polisen i samtal om frågor som rör deras vardag. Studien bygger på 40 intervjuer med deltagare, programmedarbetare och samverkande professionella.

Jag arbetar också med samskapande forskning inom migrationshälsa. På uppdrag av Världshälsoorganisationen (WHO) utvecklar jag tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och University of Limerick Toolkit for Participatory Research in Migration Health. Det är en praktisk vägledning för hur forskare kan arbeta tillsammans med människor med egen erfarenhet av migration genom hela forskningsprocessen – och få syn på frågor som annars kanske aldrig hade ställts.