Peter Jakobsson

Universitetslektor vid Institutionen för informatik och media

Telefon:: 018-471 51 67
E-post:: peter.jakobsson@im.uu.se
Besöksadress:: Ekonomikum (plan 3)
Kyrkogårdsgatan 10
Postadress:: Box 513
751 20 UPPSALA

Ladda ned kontaktuppgifter för Peter Jakobsson vid Institutionen för informatik och media

Kort presentation

Peter Jakobsson är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet.

Programsamordnare för kandidatprogrammet i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik.

En beskrivning av pågående och tidigare forskningsprojekt samt en lista med publikationer finns nedan.

Forskning

Medietillit och sociala föreställningsvärldar: En kvalitativ studie om innebörden och formandet av medietillit (2022-2024)

Vad innebär det egentligen att uttrycka tillit till medier? Och hur formas sådan tillit? Det är de övergripande frågor som detta forskningsprojekt söker besvara. Bakgrunden är att tidigare forskning pekat på att människors tillit till medier - generellt sett - minskar i många länder. Man har också i den tidigare forskningen pekat på att tillit till medier och information är av stor betydelse för att ett demokratiskt samhälle ska kunna fungera väl. Medieutvecklingen, med digitalisering och fragmentarisering, samt en samhällsutveckling mot alltmer ojämlikhet och polarisering har pekats ut som anledningar till minskande medietillit.

Det här projektet förslår en omorientering av forskningen genom ett kvalitativt och kultursociologiskt angreppssätt. Vi använder oss av begreppet "sociala föreställningsvärldar" (social imaginaries) för att undersöka tillit med kvalitativa metoder. Genom upprepade djupintervjuer med en mindre grupp deltagare (ca. 30 personer) söker vi utforska vad människor talar om när de talar om tillit till medierna, hur den formas och kommer till uttryck i deras vardagsliv och hur den relaterar såväl till medieanvändning, som till bredare sociokulturella praktiker och mönster. Det vill säga hur tillit (eller avsaknad av den) hänger samman med människors livssituation och vardagsliv, samt deras föreställningar om världen och sin plats i den.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Mer information om projektet

Medier, tillit och information under coronakrisen (2020)

Samhälleliga kriser som Corona-pandemin är, i det det moderna mediesamhället, också medie- och informationskriser. En central fråga är medborgarnas tillit och förtroende till medierna. Globalt sett har tilliten till medierna minskat under senare år.

Sverige sticker ut med en högre grad av tillit (även på detta område) men vi ser också en ökad polarisering där utbildningsnivå och politisk åskådning samt medievanor tycks bidra till en sjunkande grad av tillit i vissa delar av befolkningen. Vid samhälleliga kriser finns ett omfattande behov av korrekt och fungerande informationsspridning, samtidigt som förekomsten av desinformation, “fake news” och ryktesspridning ökar kraftigt. Detta projekt syftar till att studera tilliten till medierna under Corona-krisen. Projektet erbjuder en unik forskningsdesign (med dagböcker och djupintervjuer) som möjliggör rikhaltig och nyanserad förståelse för hur tilliten till medier och samhällsinformation ser ut, hur den formas, vilka faktorer som påverkar den och hur den utvecklas under ett längre krisförlopp. Projektet bidrar till en teoretisk och metodologisk nyorientering inom tillitsforskningen samtidigt som vi genom projektet skapar kunskap som är direkt användbar för myndigheter och andra samhällsaktörer som vill stärka förtroendet för medierna och nå ut med relevant information till medborgarna under en samhällskris.

Finansiär: Formas

Mer information om projektet

Klass på TV (2014-2017)

Det här projektet analyserar hur olika samhällsklasser representeras i televisionen. Projektet är en uppföljning av det svenska forskningsprogrammet Televisionens idévärld, vilket gjorde en kvantitativ kartläggning av innehållet i den svenska televisionen 1982.

Projektet syftar till att besvara frågan om hur representationen av klass har förändrats under trettio år av teknisk och innehållsmässig utveckling av televisionen, avreglering av medierna och av en samhällsutveckling som har haft omfattande konsekvenser för klassamhällets struktur. Projektet syftar också till att skapa hypoteser för fortsatt forskning kring TV-publikens reception och TV-mediets produktion av klasskildringar, samt för uppföljande kvalitativa studier av enskilda texter och TV-genrer. Även om televisionens unikt centrala roll för formandet av det offentliga samtalet delvis har förändrats under de senaste decennierna är dess position fortsättningsvis stark, vilket bidrar till projektets relevans. En utgångspunkt är att den offentliga symbolmiljö, som i det moderna samhället framförallt skapas genom medierna, inte bara reflekterar utan också har betydelse för det sätt varpå samhällsklasser, klassidentiteter och klassmedvetande formeras. Frågan om klassrepresentationer i medierna är på så sätt en fråga om distributionen av makt i samhället. Därför är det högst motiverat med en ny studie av representationen av klass på TV.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Mer information om projektet