Jenny Björklund

Kort presentation

Jenny Björklund är professor i genusvetenskap.

Pågående forskning: familjebildning i relation till klimatförändringar och miljöfrågor.

Övriga forskningsintressen: barnlöshet/barnfrihet, moderskaps- och familjestudier, queera läsningar och queerteori, kulturstudier och 1900- och 2000-talslitteratur.

Senaste bok: Negotiating Non-Motherhood: Representations, Perceptions, and Experiences, red. Jenny Björklund, Dovilė Kuzminskaitė, and Julie Rodgers (Palgrave Macmillan, 2024).

Nyckelord

• climate change
• body theory
• queer theory
• cultural studies
• motherhood
• family and kinship studies
• twentieth-century literature
• twenty-first-century literature
• reproductive decision-making
• childlessness
• childfreedom
• queer readings

Biografi

Jag är professor i genusvetenskap och föreståndare vid Centrum för genusvetenskap.

Jag disputerade i litteraturvetenskap 2004 vid Uppsala universitet och har forskat och undervisat i genusvetenskap, litteraturvetenskap och skandinavistik vid flera olika lärosäten i Sverige och USA, såsom Uppsala universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och UCLA.

Mellan 2021 och 2024 ledde jag ett work package i MotherNet, ett nätverk av forskare som studerar samtida moderskap i Europa, ett projekt som finansierades av EU’s Horizon 2020 (grant agreement 952366). Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica.

Forskning

Hur förhåller vi oss till familjebildning när klimatförändringar och miljöförstöring hotar människors hälsa och liv? Den frågan är utgångspunkten för min pågående forskning som handlar om familjebildning och reproduktiva beslut i relation till klimatförändringar och miljöfrågor. Jag har skrivit om hur föräldraskap representeras i samtida svensk klimatlitteratur och, tillsammans med Maja Bodin, FD i reproduktiv hälsa, forskat om hur människor resonerar kring reproduktiva val i relation till klimatförändringar och miljöfrågor. Tillsammans med Maja Bodin driver jag också projektet Reproduktiva val i klimatförändringarnas tid, som fokuserar på hur hur frågor kring familjebildning diskuteras i relation till globala frågor om klimatförändringar och hållbarhet, i media och bland aktörer inom civilsamhället.

Mina forskningsintressen innefattar även barnlöshet/barnfrihet, moderskaps- och familjestudier, queera läsningar, genus i AI och maskininlärning, kropp, materialitet och rum samt modernismens kvinnliga författare:

Barnlöshet/barnfrihet

Jag har forskat om barnlöshet och icke-moderskap inom ramen för MotherNet, ett projekt som finansierades av EU’s Horizon 2020 (grant agreement 952366). Jag är redaktör (med Dovilė Kuzminskaitė och Julie Anne Rodgers) för volymen Negotiating Non-Motherhood: Representations, Perceptions, and Experiences (Palgrave Macmillan, 2025). Antologin fokuserar på representationer av och föreställningar om kvinnor som inte har barn, men också deras erfarenheter, och dessa analyseras i relation till genusnormer, pronatalistisk politik och patriarkala strukturer. Ofrivillig och frivillig barnlöshet har ofta studerats separat och inom olika discipliner, men vi undersöker icke-moderskap bortom uppdelningen ofrivillig/frivillig och inkluderar olika definitioner och förståelser av kvinnor som inte blir mödrar. Vi för samman en mängd olika perspektiv från olika nationella kontexter och olika discipliner, såsom litteraturvetenskap, kulturstudier, genusvetenskap, sociologi och filmvetenskap för att närma oss ämnet icke-moderskap. I den här volymen, och i andra sammanhang, skriver jag om representationer av icke-moderskap i svensk 2000-talslitteratur.

Moderskaps- och familjestudier: mammor som lämnar sina familjer

Utgångspunkten för detta forskningsprojekt, som resulterade i boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature (Palgrave Macmillan, 2021), är frågan om vad det betyder att så många mammor i svensk 2000-talslitteratur lämnar sina familjer. Jag analyserar litterära representationer av mammor som lämnar sina familjer och sätter dem i relation till sociopolitiska diskurser om moderskap, familj och jämställdhet i det samtida Sverige. Medan tidigare forskning om moderskap i litteraturen framför allt bygger på feministisk teori och teorier om moderskap utgår jag från en queerteoretisk tradition som utforskar misslyckande och negativitet som sätt att göra motstånd. Det queerteoretiska ramverket gör det möjligt att upptäcka nya teman – normbrytande aspekter, misslyckande och ambivalens – i litteratur om moderskap. Genom att lyfta fram de normkritiska aspekterna av romanerna visar jag hur litterära representationer av i huvudsak heterosexuella mammor som lämnar sina familjer kan ses som motstånd mot normer i det svenska samhället, t.ex. involverat föräldraskap, kärnfamiljen och pronatalism.

Här intervjuas jag om projektet i P1:s Kulturnytt.

Queera läsningar

Ett av mina centrala forskningsintressen är queera läsningar med fokus på svensk skönlitteratur. Det har bland annat resulterat i monografin Lesbianism in Swedish Literature: An Ambiguous Affair (Palgrave Macmillan, 2014) där jag spårar den svenska litterära diskursen kring lesbiskhet i Sverige från 1930-talet fram till 2000-talets början och visar hur skönlitteraturen både bekräftar och utmanar föreställningen om att attityderna till homosexualitet har blivit mer toleranta. Å ena sidan visar litteraturen att under 1930-talet fanns andra, mer progressiva, sätt att förstå lesbiskhet på än vad som framgår av den sociopolitiska diskursen, som främst knyter lesbiskhet till medikalisering. Å andra sidan antyder den subtila medikaliseringen av lesbiskhet och de många representationerna av homofobi i millennieskiftets skönlitteratur att bilden av det LHBTQ-vänliga och progressiva Sverige inte stämmer helt. Projektet bidrar på så vis till en fördjupad och mer nyanserad bild av hur kärlek mellan kvinnor har förståtts i Sverige under 1900-talet.

Min forskning inom queerfältet inkluderar även mer teoretiskt inriktad forskning om queera läsningar samt queera perspektiv på film (Lukas Moodyssons Fucking Åmål) och nordisk skönlitteratur (Vigdís Grímsdóttirs Z: En kärlekshistoria och Henrik Ibsens Hedda Gabler).

Genus i AI och maskininlärning

I detta tvärvetenskapliga projekt – ett samarbete med Hannah Devinney och Henrik Björklund från Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet – sammanför vi metoder från genusvetenskap, litteraturvetenskap och datavetenskap för att undersöka hur ojämlikhet och stereotypa föreställningar reproduceras i text, hur de tar sig in i maskininlärningsalgoritmer och hur vi kan analysera och minimera ojämlikhet i dessa algoritmer. Som del av större AI-system används maskininlärning i allt större utsträckning som beslutsstöd av företag och myndigheter, och maskininlärningsalgoritmer blir på så vis involverade i beslut som kan vara livsavgörande för människor. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa beslut tas och hur rättvisa de är. Maskininlärningsmodeller tränas på textdata som produceras av människor, och deras tendens att reproducera mänskliga fördomar och stereotyper får stora sociala konsekvenser och måste betraktas som ett samhällsproblem. Det övergripande målet med detta projekt är därför att bidra till skapandet av mer jämlika maskininlärningsmodeller av den typ som används för att processa mänskligt språk (NLP).

Kropp, materialitet och rum

Här visar jag hur det kan vara fruktbart att analysera text- och filmmaterial med hjälp av teorier om kropp och rum. Samtidigt har min forskning inom det här fältet en teoriutvecklande ambition genom att jag använder kulturella representationer för att utveckla olika begrepp inom feministisk teori och/eller queerteori. Jag har bland annat skrivit om hur begrepp och teorier från feministisk fenomenologi kan kombineras med queerteori och användas för att förstå komma-ut-processen i några svenska ungdomsromaner. I en annan text utvecklar jag María Lugones begrepp world-travelling med hjälp av feministisk fenomenologi i en läsning av Lukas Moodyssons film Mammut.

Modernismens kvinnliga författare

I min doktorsavhandling studerar jag tre kvinnliga lyriker – Ella Hillbäck, Rut Hillarp och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg – och deras relation till den svenska fyrtiotalsmodernismen. Jag har också publicerat forskning om Stella Kleve, Edith Södergran och Eva Neander.

Redaktörserfarenhet

Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica. Jag har också varit redaktör för flera antologier, till exempel Negotiating Non-Motherhood: Representations, Perceptions, and Experiences (med Dovilė Kuzminskaitė och Julie Anne Rodgers, Palgrave Macmillan, 2024) och New Dimensions of Diversity in Nordic Culture and Society (med Ursula Lindqvist, Cambridge Scholars Publishing, 2016).