Fritidsfiskets dolda värden

– Vi forskar inom hållbarhet, förvaltning och värdering av naturresurser. En del av vår forskning har tematiskt fokus på fritidsfiske – alltså det fiske som inte är kommersiellt yrkesfiske. Det är en betydande rekreationsaktivitet i Sverige och en viktig del av både naturupplevelser och samhällsekonomi, säger Patrik Rönnbäck.

Miljoner fiskare och miljarder i omsättning

Under 2023 uppgav 1,3 miljoner svenskar att de fiskat minst en gång. Den totala omsättningen för fritidsfiske samma år var hela 16 miljarder kronor. Merparten av fisket sker med handredskap, alltså olika typer av fiskespön.

Hur har man kommit fram till dessa siffror? I beräkningarna ingår fritidsfiskarnas omkostnader som resor, boende, mat, kläder, redskap, båtar och andra kostnader som tillsammans skapar ett stort samhällsekonomiskt värde. Vissa fiskar i sin hemkommun, andra reser långt för att besöka särskilt attraktiva fiskevatten.

En havsöring värd 18 000 kr

På Gotland har forskargruppen gjort fördjupade studier av havsöringsfisket och fisketurismen. Resultatet blev cirka 40 miljoner kronor i årlig omsättning. Men det mest uppseendeväckande är värdet per fisk.

– Vi har sett att en enda havsöring som behålls kan motsvara utgifter på mellan 7 000 och 18 000 kronor. Det är ett enormt kilopris och sätter verkligen ett värde på den fisk som fiskas.

Studierna visar att värdet är ännu högre i vissa delar av landet. I Blekinge, vid den berömda sportfiskeplatsen Mörrumsån, landar utgifterna per fångad lax eller havsöring på i genomsnitt 45 000 kronor. Men här är det bara 17 procent av fisken som faktiskt behålls. Värdet per behållen fisk kan då stiga till nästan 300 000 kronor. Det visar på en central aspekt av fritidsfiskets ekonomi – att huvuddelen av dess värde inte handlar om fisken som matresurs, utan om upplevelsen kring den.

Så samlar forskarna in data

Hur vet man egentligen vad en fisk är värd? För att få fram dessa siffror använder forskarna enkäter riktade till sportfiskare. De får bland annat redogöra för sina utgifter för boende, resor, mat, redskap och kläder i samband med en specifik fiskeresa. Genom att koppla detta till den totala fångsten, och hur mycket av den som behålls, kan forskarna skapa samhällsekonomiska analyser.

Forskningen bygger också på intervjuer, fältbesök och samarbete med lokala aktörer. Forskarna samarbetar också med ett brett nätverk av aktörer: nationella myndigheter, länsstyrelser, turistföretagare och organisationer som Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.

En komplex resurs att förvalta under ytan

Fisk är inte en statisk resurs. De simmar mellan vattendrag, sjöar och havsområden – ibland över långa avstånd och mellan länder. Det gör förvaltningen extra komplex.

– Det är just den komplexiteten som gör detta så spännande att studera, säger Patrik Rönnbäck. Vi jobbar med resurser som inte alltid låter sig styras, som rör sig över stora och levande vattenlandskap.

Fritidsfiske berör också många aktörer och intressen. Förutom ekonomin handlar det om rekreation, friluftsliv och folkhälsa. Dessutom finns ett stort engagemang från privatpersoner som ideellt bidrar till fiskevård och vattenmiljöprojekt.

Hållbart fiske kräver levande vatten

Grunden för ett hållbart fritidsfiske är, först och främst, att det finns fisk. För att det ska finnas fisk behövs väl fungerande ekosystem och god status på vattenmiljöerna. Det behövs även reglering för hur mycket fisk som tas upp för både yrkes- och fritidsfiske.

– Fiske måste förvaltas försiktigt. Tar vi ut för mycket riskerar vi hela bestånd. Men vi får heller inte stirra oss blinda på hoten. Det gäller att lyfta goda exempel på förvaltning som väcker hopp om livskraftiga vattenmiljöer och ett hållbart fiske, säger Patrik Rönnbäck.

Daniel Olsson